Polaritet, politik och religion

Judas, Kefas, pengar, falsk bot eller nåd

2011-07-21T12:59:00.001+02:00

"Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara"

Jag har läst i Matteus nu på förmiddagen och kommit att tänka på att vi kan ha samma sätt att tänka som Judas Iskariot utan att inse det.

Varför slängde Judas sina trettio silvermynt? Jo, han förstod att Jesus hade blivit dömd! Han fattade kanske inte att Jesus skulle bli det.

Tanken slog mig när jag läste detta, att Judas kanske tänkte att han gjorde Jesus en tjänst genom att förråda honom och att det var en del i Guds plan att Jesus på detta sätt skulle bevisas vara Messias inför Stora Rådet.

Att han samtidigt skulle tjäna pengar på evangelium var bara en bonus. Han hade inte lyssnat när Jesus sa:
"Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon"

När han såg att Jesus blivit dömd till döden blev han förtvivlad. Jag vet inte om han då försökte göra död botgöring genom att lämna tillbaka pengarna och ta sitt liv då han förstod att han förtjänade döden, eller om han bara tappade förståndet. Men Jesus krävde inte sådan botgöring! Sånt är människors tankar.

Kefas grät bittert efter att ha förrått sin tro. Men istället för att kräva av Kefas att han skulle göra bot för sin förnekelse frågade Jesus bara: "Kefas, älskar du mig?"

Semester!

2011-06-26T14:21:00.000+02:00

Just nu är jag på semester på Gran Canaria. Stackars hunden och krukväxterna tas om hand av Ulrikas systerdotter som bor i lägenheten.

Väderleksrapport för veckan här:

Idag, sol 27 grader
Måndag, sol 27 grader
Tisdag, sol 27 grader
Onsdag, sol 27 grader
Torsdag, sol 27 grader
Fredag, sol 27 grader
Lördag, sol 27 grader
Söndag, sol 28 grader

Ögonproblem

2011-06-18T00:31:00.003+02:00

Det går lite hackigt med återöppnandet av bloggen på grund av de ögonproblem jag haft under vintern och våren.

Tyvärr har jag haft otur med den ortoptist som undersöker mina ögon. Hon verkar ha ett motstånd emot att fatta egna beslut vilket har lett till ombesök efter ombesök. Och svårare och svårare smärtor under våren. Nu har jag nått högkostnadstaket utan att ens fått hjälp! Jag är sjukskriven för att smärtan gör det omöjligt att fungera på jobbet.

Idag satt jag på akuten som en desperat åtgärd, i många timmar. Det var bokat av ortoptisten men efter en evighets väntan fanns ingen läkare på plats som hade just den specialkompetens jag behövde, så jag skickades hem 290 kronor fattigare. Man känner sig verkligen som boskap rätt ofta, när man nyttjar svensk offentlig sjukvård.

Jag har väldigt ont och jag ska på semester till Gran Canaria vid midsommar. Jag skulle uppskatta väldigt mycket om de av er som läser detta och tror att Gud hör den som ber, skulle vilja be för mig och familjen så att mina ögon håller hela semestern och att smärtorna avtar. Be också att Gud skickar rätt läkare denna vecka när jag gör ett sista försök att droppa in på akuten. Eller be om något ännu bättre ifrån Guds godhet.

Republik?

2011-06-06T09:59:00.000+02:00

Idag ska jag till Skansen och fira nationaldagen tillsammans med ungdomsboendet. Det ska bli roligt!

Även den ofrivillige monarken ska dit och visa upp sig. Jag tycker att han borde gå i pension. Eller varför inte låta hela det monarkiska systemet gå i pension?

Samtidigt som kungen blir en symbol för Sverige blir han också en symbol för forna tiders förtryck, även om vi gärna vill glömma bort det sistnämnda. Det är helt enkelt inte förenligt med demokratiska värderingar att ha monarki, oavsett om makten kungen eller drottningen har är symbolisk.

SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen, Expressen, Politikerbloggen

Optimister kanonmat för opportunister

2011-06-03T14:55:00.003+02:00

Jemens "president" Saleh ~~uppges ha blivit dödad i en granatattack. Det är ännu obekräftade uppgifter men stämmer förmodligen~~. Edit Tydligen överlevde han, men poängen kvarstår; man kan inte vara Wahabit och demokratiförespråkare samtidigt.

Jag vet inte hur många optimister jag träffat på de senaste månaderna som talat om den "arabiska våren" och att "demokratins vindar blåser i mellanöstern".

Bullshit, säger jag.

Det som händer är att optimister spelar opportunister i händerna. Människor som vill införa de vidriga Sharia i alla länder. Man kan avsky de där diktatorerna hur mycket som helst, men de är i alla fall bättre än konservativ politisk Islam. Och det sistnämnda lär breda ut sig när despoterna nu faller.

Dagen, Dagen,HD

Träda och växt

2011-06-02T11:57:00.001+02:00

Sedan ganska länge tillbaka har denna blogg legat nere eftersom jag funderat på om det var bloggande jag skulle syssla med egentligen. Två vänner till mig gav mig även rådet att lägga ner bloggen eftersom den stal tid ifrån andligt viktigare saker.

Jag har kommit fram till att jag blir mindre kreativ, mindre ändringsbenägen, mindre glad och får svårare att skapa mening i tillvaron om jag inte bloggar. Så rådet att lägga ner bloggen var fel. Jag har inte velat säga något om den saken förrän jag var helt säker.

Däremot tror jag att det var nyttigt att låta bli att blogga en tid, så att jag kan få byta fokus lite. Det är lätt att bli strateg istället för att lyssna inåt, eller uppåt om ni så vill. Om det händer försvinner ju en del av förtroendekapitalet eftersom det är just kyrkostrateger denna blogg främst har granskat. Det blir aldrig bra om man använder sina logiska förmågor till strategiskt tänkande istället för att lyda Gud.

Det står i bibeln att man inte ska förlita sig på sitt förstånd. Med det menas inte att man ska sluta tänka (många kristna verkar ha tolkat bibeln på det sättet tyvärr) men det menas att ens förtröstan - det man vilar identiteten på - ska vara gudsfruktan. Det vill säga - en mer intensiv respekt för Gud än den man har till en god förälder eller mentor.

Gud respekterar inte sånt som vi människor kallar för "heligt". Men om man som människa ska kritisera eller kommentera sånt som andra människor kallar för heligt behöver man göra detta i förkrosselse. Bara då har man mandatet. Detta är lika sant som det faktum att man omöjliggör förkrosselse om man med hjälp av enbart mänsklig förståelse anammar sådant som andra kallar för heligt.

Man kan också se att mainstream-media (kristen och profan) undviker obehagliga konfliktområden. Det står ingenstans i bibeln att vi ska undvika sådana, bara att vi ska hantera konflikter i gudsfruktan och ödmjukhet, men akta oss för att bli älskade av världen. Min lilla bäck kanske kan bidra till en å av alternativ media som sprider sig över världen.

Jag snor Aletheias illustrativa bild

Jag vill slutligen säga att jag står för det jag tidigare skrivit. Det har hänt att jag varit hårdare i tonen än jag behövt, och jag tar med tacksamhet emot påpekanden om sådant när jag skriver. Ödmjukhet kan krävas av varje kristen. Så är det något du retar dig på, skriv och påpeka.

Bloggen har halkat ner på listorna och det lär ta tid innan jag får tillbaka mina läsare. Jag vill också passa på att säga att jag förmodligen kommer släppa något färre inlägg per månad än jag gjorde under förra perioden som bloggen var igång.

Hoppas jag får se dig här på bloggen!
//John alias Polaritet

Psykopater kan bli frälsta!

2011-06-01T11:00:00.004+02:00

Psykopater kan bli frälsta. De har inte något normalt samvete och jag tror inte heller att Gud återställer ett normalt samvete hos sådana människor eftersom det skulle förutsätta att Gud "med våld" förändrade deras personligheter. Det i sin tur går stick i stäv med Bibelns återkommande tema om människans förmåga att fatta riktiga beslut.

Tony Olsson, dömd till livstid för Malexandermorden flyr 2004 - nu frälst?

Däremot tror jag att en nära relation med Gud genom den Helige Ande kan ersätta ett skadat eller nästan utraderat samvete. Jag känner personer på mycket nära håll som i princip saknar samvete men som med Guds nåd ändå agerar mer samvetsriktigt än de flesta med känsligt samvete. Detta på grund av att Gud är en Gud som kan frälsa - vem som helst - och har en nåd som går utöver vad vi kan fatta.

En sak som man ska komma ihåg om man själavårdar en psykopat är att vanlig terapi eller hänvisningar till känslor av ånger eller samvete inte fungerar. Däremot kan man lära ut tekniker för att tänka moraliskt med hänvisning till att det är Guds vilja. En psykopat skiter helt och hållet i vad andra tycker men kan samtidigt ha en förkrossande gudsfruktan och respekt för det som är heligt och för Guds vilja. Jag har sett det med egna ögon. INGEN är utanför Guds räckhåll - det räcker med att man ropar ifrån mörkret av sin isoleringscell "hjälp mig Gud!".

Dagen, Aftonbladet, SR, Apg29

Träda och fasta

2010-05-05T09:06:00.000+02:00

På uppmaning ifrån en god profetisk vän sätter jag denna blogg i träda och fastar ifrån bloggen under en längre tid, så att jag ska få mer tid och fokus på Gud. Jag brukar ha passiva och aktiva perioder, där jag tror att de passiva är de som fört mig närmare Gud i störst utsträckning. Låt hoppas att det är så även denna gång. Under en tid har jag känt att det är bråttom att fokusera mer på Gud för inte bara svensk kristenhet, utan för mig personligen. Känslan har varit så alarmerande att den nästan förlamat, men jag har inte vetat vad jag ska göra av den.

Nu har jag fått några ledtrådar. Jag ska ta vara på min tid, något som kommer att bli ännu lättare när jag flyttar till Uppsala i slutet av sommaren.

Om jag börjar skriva här igen i framtiden så kommer ni att märka det. Den tyngd som fanns ifrån Gud när jag började skriva 2008 (som för övrigt inte var så tung) finns inte nu eftersom Gud vill att jag ska gömma mig i hans klippskreva ett tag. Utan Guds kraft är jag ingenting, och därmed punkt åtminstone för ett tag.

Det jag kanske kommer att göra, om jag inte blir hejdad av Gud, är att sovra i mina inlägg lite så att en del skräp som jag skrivit det senaste halvåret eller året försvinner. Det är egentligen emot mina principer å det grövsta, men jag har en aning om att jag ändå kanske måste göra det. Är det något jag hatar så är det när mänskliga ansträngningar blandas ihop med det som Gud vill göra, och tyvärr har jag nog hemfallit åt det själv sedan en andra halvan av förra året åtminstone. Just avskyn för sådan synd är ju en av grunderna till polemiken jag bedrivit med högborgen i Uppsala - och har jag själv besmittats med samma skräp, så behövs rensning hur länge den än må ta.

Allt gott, och var välsignad!

John Nilsson

"Även i kyrkan"

2010-04-09T13:13:00.010+02:00

Katolsk biskop Arborelius skrev idag ett brev som ska läsas upp i alla katolska kyrkor i Sverige.

I brevet nämns bland annat om smärtan över att synden finns "även i kyrkan". Jag vet ju hur mediadrevet kan blåsa upp saker så de ser större ut än de i verkligheten är, men jag undrar verkligen hur det är beträffande fallet med katolska ämbetsmän som förgripit sig på barn.

I normalpopulationen är inte mer än två procent av männen praktiserande pedofiler (sannolikt ca 1% men då offren är 2-3% av befolkningen är detta en uppskattning). Man kan förvänta sig av en kyrka att den är mycket bättre än världen, åtminstone om den tro man förfäktar hävdar frälsning delvis genom goda gärningar.

Så kanske också är fallet. Jag skulle vilja se lite statistik! Som det är nu får vi ju först veta att våldtäkterna tystats ner och att även påven på starka grunder misstänks vara inblandad från tiden före han blev påve. Sedan ser vi hur påvens egen predikant Cantalamessa jämför drevet emot påven med Förintelsen, och verkar inte ha förstått att i de flestas ögon har man som organisation eliminerat sitt eget existensberättigande om man systematiskt skyddar pedofiler. Att Cantalamessa sedan tvingas att ta tillbaka uttalandet av sin kyrka ger sektvibbar, och stärker faktiskt inte förtroendet hos utomstående.
Men utan att veta utsträckningen av antalet praktiserande pedofiler bland präster och biskopar i katolska kyrkan blir det svårt att bedöma hur illa det är ställt med den ena av de två illgärningar katolska kyrkan gjort sig skyldig till. Vi vet bara hur det är med den andra illgärningen, dvs att fördölja det hela på offrens bekostnad.

Upp med alla fakta på bordet! Jag hävdar att allmänheten har rätt att veta exakt hur omfattande det hela är, och det ska inte behövas göras en utomstående undersökning för att få sanna uppgifter i den frågan. Det är inte säkert att omfattningen ens närmar sig hur det ser ut i samhället utanför kyrkan, men det är ändå viktigt att få veta detta så man kan bedöma äktheten i dessa ämbeten eller katolska kyrkan som entitet, annars drabbas kristendomen i sin helhet.

-----

Dagen berättar om brevet, DN skriver att skandalen har större proportioner utomlands, Världen idag försöker vända granskningen av katolska kyrkan till islamkritik och SD-kritik, Expressen ger ett katolskt perspektiv på hur svårt det är att tro på katolska kyrkan just nu, och hävdar att man är modig eller dumdristig om man sätter sitt barn i en katolsk privatskola. Birro är besviken på sin kyrka.

Inte en kyrka

2010-04-03T04:53:00.012+02:00

Jag vet inte om Dagens formulering "Flera biskopar erbjöd sig att avgå sedan det fastslagits att kyrkan fram till mitten av 1990-talet aktivt dolde systematiska övergrepp" stämmer (se katolsk länk längst ner), men om den gör det vill jag klargöra att en organisation som gör på det sättet inte är en kyrka, det är en monstruös organisation och inget annat.

Sen får man bara hoppas att det varit enbart lokalt som de obeskrivliga övergreppen fördolts, det skulle kunna rädda möjligheten att nämnda kyrka upphört att vara kyrka enbart lokalt.

Saken är den att när något systematiskt fördöljes, eller systematiskt gör någon annan grov synd, så är det något som omöjligen kan ske i Kristus. Att en enskild människa kan göra så och omvända sig är en sak, men kyrkan på Jorden kan inte göra detsamma. Den har vid det laget upphört, och lämnat över ljusstaken åt någon annan.

Inte blir det bättre av att Påvens egen huspredikant, Cantalamessa, drar skam över sin kyrka genom att jämföra kollektiva fördömanden över RKK:s system med antisemitism. Enligt tidningen Dagen säger han:

"-Användandet av stereotyper, överförandet av personligt ansvar och skuld till en kollektiv skuld påminner mig om de mest skamliga aspekterna av antisemitism"

Själv hävdar Cantalamessa att han fått formuleringen i ett brev ifrån en "judisk vän". Föga trovärdigt, men även om det stämmer förmildrar det inte uttrycket. Han försöker fördöma kollektiva fördömanden genom att låta en enskild jude bli representant för någon som med auktoritet kan jämföra något med förintelsen. Han faller på eget grepp, med andra ord. Jag hoppas att de som genomskådar spelet inom RKK:s egna led kommer att påpeka detta uppenbara.

Med detta sagt vill jag understryka att jag tror att det finns många varma kristna inom RKK. Men inte tack vare Påven, biskoparna och deras religiösa system, utan trots dem och detta.

----
En katolsk tidning verkar bekräfta uttalandet, men tycker säkert att de förmildrat det hela genom att sätta det i en irrelevant kontext: National catholic register

Läs även: Dagen, Dagen, DN, DN, SvD.
Bengt Malmgren tycker att Dagen vinklar olyckligt. En annan syn på saken har Erevna som menar att Påven är medskyldig till övergreppen.
Uppdatering:
Katolska kyrkan distanserar sig från Cantalamessas uttalande.
Cantalamessa ber om ursäkt för uttalandet.

Rekommenderar - recension av det reaktionära

2010-03-19T13:39:00.008+01:00

Inger Alestig skriver en nykter recension av Robert Ekhs bok (och delvis Åsa Ekhs) "Familjen - om relationer, äktenskap och barnupp-fostran".

Jag har inte läst boken mer än delvis, men om den i sin helhet representeras av det jag läst och det jag hört Robert undervisa om, verkar recensionen vara på spiken.

Som Alestig skriver så är inte det problematiska att sätta familjen högt eller att nämna att det finns hot emot familjen idag - problemen uppstår istället när man gör en politisk agenda av varningar hoten, och cementerar uppfattningar om t.ex feminister.

Jag - man, gift, kristen och feminist - sätter familjen efter Gud men före allt annat. En feminist är inte ett monster som vill dekonstruera det goda i familjen. Ofta nämns av feminismens kritiker att "radikalfeminister" vill det ena och det andra när det gäller att bryta ner familjen. Eftersom detta inte är radikalfeminism utan istället postmodern extremfeminism (som praktiseras av en mycket liten andel av dem som kallar sig feminister) visar sådana påståenden att kritikern inte vet något om saken utan snarast vidarebefordrar hörsägen.

Kvinnor och män har olika villkor. De flesta nöjer sig med att titta på kropparna och konstatera - "vi är ju olika", och sen nöjer de sig med det argumentet

Feminismen uppstod som en reaktion emot ett könskrig som pågått emot kvinnor länge. Hade kvinnor haft märkbart bättre levnadsförhållanden än slavar hade feminismen förmodligen inte ens uppstått. Den gav kvinnor möjligheter att lämna män som systematiskt våldtog dem, slog dem eller söp upp familjens alla ekonomiska medel - utan att barnen därmed automatiskt gavs till mannen. Många små reformer ledde fram till detta även om 1939 är ett viktigt årtal för detta. Ett annat viktigt årtal för feminismens segrar i Sverige är när det blev ett brott att våldta sin hustru. Gissa när det var?

1982. Vann laga kraft 1984. De flesta våldtäkter i Sverige begås av äkta män och kvinnornas sambor. Fortfarande.

Något som är bra hos Robert Ekh är att han säger att barnen måste få komma i första hand och att föräldrarnas egoistiska beslut, otrohet och andra hemskheter inte får drabba barnen. Detta kan inte sägas nog många gånger.

En del i att sätta barnen främst skulle kunna vara att upphöra med att ta för givet att maken är den som ska bestämma i familjen. Som om varje gift kvinna behövde en manlig chef. Ordet "huvud" som nämns i sammanhanget "kvinnans huvud", betyder "källa, ursprung, huvud (i betydelsen källhuvud)". Kvinnan är mannens källa genom att han föds genom sin mor, och mannen är kvinnans källa till liv. Att dra in hierarki i denna bibeltolkning visar på en skev maktfokuserad livsföring. Läs gärna Teol Dr Per-Axel Sverkers (Örebro Missionsskola) korta utläggning över ämnet.

Jag rekommenderar er att läsa Alestigs bokrecension.

Bloggat: Alltid rött alltid rätt, Emma Fahlstedt, Humanistbloggen, Inger Alestig

Kort fundering om celibatlöften

2010-03-13T15:23:00.014+01:00

Jag undrar om det är celibatlöftena som leder människor med en viss perverterad böjelse till att agera ut den i större utsträckning, eller om det bara är så att prästyrket med sina celibatlöften är ett desperat försök från människor med en perverterad sexuell böjelse att försöka få kontroll på det hela? Kanske både och. Oavsett vilket så är båda alternativen tecken på något osunt i systemet. Celibat har ju inte alltid varit krav i RKK, så jag tycker att de borde upphäva skräpet, det vore ett steg i rätt riktning.

Om celibat ska fungera för att hejda sin pedofila läggning måste den som ingår i celibatet vara öppen med sin läggning - och då inte bara inför sin själavårdare. Sexualitet är en kraft vi människor inte rår på med vår egen styrka, vilket oftast är den styrka som är kraften bakom ett celibat (även om jag är öppen för att Gud kan bidra i sällsynta fall).

"Nej tack! Jag föredrar skogen med vargen."

Sen undrar man ju, appropå denna artikel, vem som kan vara så otroligt aningslös och ansvarslös så den tillåter en präst som förgripit sig på barn att få arbeta på ett sätt som innefattar kontakter med barn eller ungdomar? Först efter andra (förmodligen femtioelfte, men det är ju sällan det upptäcks i förhållande till händelsefrekvensen) övergreppet avstängdes han från sådant arbete. Man blir arg över att höra sådant, det är medhjälp till övergrepp att låta sådant ske.

Och slutligen, för att föregripa några indignerade kommentarer, vill jag berätta att jag sett samma sak hända i ett frikyrkosammanhang. Där var det inte celibat som bidrog. Folk höll dock tyst om vad de såg, för trots att det var jag som slog larm tror jag att många hade sett men inte berättat, långt tidigare. Alla fega medhjälpare till övergrepp. Vad säger Uppenbarelseboken om feghet? Den som ser men tiger är medskyldig.

Läs även: Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen

Skulle inte Jesus ta en cigg på krogen?

2010-02-24T13:00:00.007+01:00

I en skolbok förekommer Jesus med dels en cigg i ena handen och dessutom en öl i den andra handen.

Jag kan förstå att det utan en pedagogisk förklaring kan skicka lite felaktiga signaler, som ju ofta sker när någon ska försöka tolka något med för lite information. Det är en separat diskussion som jag inte tar upp här. Men när det gäller själva bilden är jag nog själv mest upprörd över den fula bilden på Jesus. Han ser ut som en riktig tönt på bilden, och det tror jag inte att han var på riktigt när han vandrade på Jorden.

Jesus drack vin med fattiga, halvkriminella skojare, prostituerade och allmänt slödder. Han var syndarnas vän för att kunna dra upp dem ur deras bottenlösa grop. Detta gjorde han utan att synda, men notera noga att han trots att han inte syndade drack vin. Och nej, det var naturligtvis inte alkoholfritt. Vin var ett sätt att konservera dryck på, och på sin höjd använde de vinet utspätt med vatten för att minska risken för magsjuka. Men alkohol var det i vinet.

Paulus varnar oss för att supa oss fulla. Men det är en helt annan sak det. Alla äter vi mat, men frossar gör inte alla, eftersom det skulle innebära missbruk. Ja, utom på Julen då när vi firar Jesu födelse. Då frossar vi.

Dominc Jala, Katolsk ärkebiskop i Maghalayas huvudstad Shillong säger till Times of India:

"Vi är chockade och känner oss sårade av detta tilltag där Jesus Kristus porträtteras på ett högst anstötligt vis. Vi fördömer den totala frånvaro av respekt för religioner som förläggaren visar"

Cigg? Tja, varför inte? Om man kan ta ett glas vin med syndare så kan man nog ta en cigg. Jag har faktiskt ingen aning om vad Jesus skulle gjort om det var idag han vandrade med oss på Jorden straxt före korsfästelsen, men min gissning är att han inte skulle vara främmande för att ta ett bloss om det innebar att samtidigt lyfta upp en syndare ur en bottenlös grop. Att många kristna är för fina för att frångå religiösa regler och istället följa bibeln, det är faktiskt inget vi borde lägga över på vår Gudsbild. Det är sådant dumt beteende från kristna som öppnar upp dörrarna vidöppna för liberalteologi och annat skräp. Det är bra att de som inte tror förolämpar våra religiösa icke underbyggda föreställningar - det är befriande och upprördheten vi känner är inte helig vrede utan ilskan över att förlora en avgud.

Att måla Jesus med en cigg i handen är inte blasfemi. Och öl, kära nån, är väl en självklarhet att Jesus skulle druckit om det inte varit vin som var grejen i Israel år noll.

Läs mer: Dagen, DN, Times of India
Blogg: Erevna om att nå de förlorade. Lasses blogg skriver intressant om saken och här tycker Indienbloggen inte som Lasse.

Mörkermän och mörkerkvinnor

2010-02-05T02:25:00.009+01:00

Även om det är kusligt så är det samtidigt intressant hur de mest reaktionära debattörerna inte kan låta bli att visa sina fula trynen så fort en kvinna ska till att få makt.

Det har blivit synligt nu i och med utnämningen av Birgitta Ohlsson som EU-minister. Alla har åsikter, och många anser att hon sviker antingen sig själv, sitt barn, sin man eller universum.

Låt säga att en i mitt tycke begåvningsbefriad debattör såsom Eva Sternberg skulle ha rätt - att kvinnan inte bör lämna hemmet (hon säger det uttryckligen). Är priset som detta skulle kosta kvinnor och barn det pris som är värt att betala?

Historien har bevisat att män inte representativt kan skapa lagar och regler som gynnar kvinnor eller barn. När det är för många män i maktposition i samhället kommer alla regler att obönhörligen gynna män i arbetsför ålder, och missgynna alla andra. Mest missgynnade brukar barnen bli, om det inte finns kvinnor med och bestämmer.

Om kvinnor inte deltar i det offentliga rummet i sitt arbetsliv och i karriärbyggen, kommer detta att snart återspeglas i den politiska demokratiska representationen i t.ex kommunfullmäktige, riksdag eller till och med regering. Urvalet blir givetvis mycket sämre om kvinnor prioriterar att byta blöjor mer än att utbilda sig eller jobba.

Resultatet blir i slutändan att vi återigen får beslutande organ i samhället som nästan bara befolkas av män, som ju enligt vår historia, inte är kompetenta eller förmögna att styra landet utan kvinnliga kollegor. Åtminstone inte om man räknar det som kompetenskriterium att man stiftar lagar och regler som gynnar kvinnor och män lika mycket, såväl som underkategorier såsom barn och äldre.

Evan Sternberg vill inte att borgerligheten ska ta efter Alva Myrdahl. Nå, jag tillhör inte Alva Myrdahls mest lojala hejarklack, men en sak är i alla fall säker: skulle det inte ha varit för henne skulle Sverige inte haft lika bra ekonomi (ekonomin blir dålig om kvinnor inte arbetar utanför hemmet), en barnomsorg som tillgodoser barnens behov av social gemenskap efter att industrialismen berövat dem storfamiljerna, lagar som förhindrar kränkningar emot kvinnor och barn etc. Åtminstone inte lika många, åtminstone inte lika bra.

Man kan ge många exempel på hur manlig dominans avspeglat sig i lagstiftningen, och hur den förändrats när kvinnor kommit ut i arbetslivet: I Sverige vann lagen som gjorde det till ett brott att VÅLDTA sin egen fru - laga kraft år 1984! I Västtyskland, där kvinnor var hemma alltsom oftast i större grad än Östtyskland, kom aldrig någon sådan lag. Hade det inte blivit en sammanslagning mellan Väst -och Östtyskland är det inte säkert att det skulle funnits någon sådan lag alls i Tyskland annat än i Östtyskland. Även lagar som skyddar barn emot sexuella övergrepp, misshandel och dyligt har kommit ifrån och drivits av kvinnliga politiker.

Folk talar om hur stressande det är för barnen att vara utan sina föräldrar långa tider på dagen. Ja, det är det förmodligen. Var står det skrivet att detta är enbart kvinnors ansvar? Varför är det okej för en man som har familj att prioritera karriären, medan det inte är det för en kvinna i samma situation? Man kan lägga vilka argument man vill till att försvara sina reaktionära åsikter i frågan, men erfarenheten säger mig att de argument som kommer är lika ologiska och luftfyllda som Eva Sternbergs. Alla föräldrar bör prioritera barnen - alla människor bör få möjlighet att delta i arbetsliv och politik!

Dagen, Niklas Frykman, Utsikt från höjden, Linus Fremin, SvD, Skånskan, KvP, Ystads Allehanda, SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Birgitta Ohlssons blogg

Scientologikyrkans bläckfiskarm Narconon

2010-02-01T19:30:00.006+01:00

Den destruktiva sekten Scientologikyrkan har återigen med maktmedel försökt stoppa ofördelaktig information om dem.

De som känner till denna organisation vet att de inte skyr några som helst medel för att hindra att sanningar om dem hamnar i offentlighetens ljus. I somliga länder pågår nu processer för att försöka hindra denna organisation ifrån att gömma sig bakom religionsfriheten. Scientologikyrkans gräsrotsmedlemmar är troende på sin religion, men organisationen som sådan är en pengamaskin och ett verktyg för makt, menar exempelvis framstående åklagare i både Tyskland och Frankrike. Denna bild av Scientologikyrkan delas även av de flesta oberoende iakttagare som satt sig in i hur organisationen ifråga jobbar.

I många kommuner är okunnigheten stor när det gäller scientologernas "disseminiationskampanjer", dvs spridandet av deras budskap. Kommuner och Landsting går ibland så långt att de anlitar ökända Narconon, en organisation som befunnits skyldiga till att förfalska sin egen success rate (som är mkt låg i jämförelse med andra anti-drog-organisationer och avvänjningskliniker). När jag var arbetslös på 90-talet råkade jag ut för ett personlighetstest som jag identifierade som kommet från Scientologikyrkan. När jag avslöjade det hela hotade kursledaren mig med att slänga ut mig från både Arbetsförmedlingen och stänga av mig från A-kassan.

Även om jag liksom många andra bedömare anser att Scientologikyrkans inflytande håller på att minska och att organisationen som sådan för en tynande tillvaro, är det viktigt att vara uppmärksam på vad de tar sig till. Enskilda människor blir nämligen fortfarande brutalt krossade av dem. Om ni klickade på länken ovan så såg ni hur Scientologikyrkan verkar ha försökt stoppa en artikel i en tidning som hemlösa säljer för att få en inkomst. Artikeln ifråga var ett vanligt reportage som granskade hur Narconon bland annat rekryterar människor bland knarkare, och hur pengarna går från Narconon till Scientologikyrkans moderorganisation. Informationen som sådan var inte hemlig eller ny - detta har varit allmän tillgång i över tio år. Men antagligen ville Narconon helst inte att de dumma sochandläggare som på något obegripligt sätt har lyckats undgå denna information, skulle läsa om det i de hemlösas egen tidning.

Här kan missbrukare gå från knarket till att bli utnyttjade av en sekt, soc betalar

Nu kan alla läsa om det i Expressen och Kvällsposten istället. Undran som jag har kvar när jag skrivit detta är huruvida det är infiltratörer ifrån Scientologikyrkan som ser till att Narconon fortfarande får uppdrag i Sverige, eller om det verkligen jobbar sådana urbota idioter på kommuner och landsting som beställer behandlingarna helt utan något lojalitetskrav ifrån sin religion? Den som vet vad en destruktiv sekt är, vet att ingenting är vunnet om någon går ifrån amfetaminmissbruk till en sådan sekt. Ingenting. Om nu Narconon skulle klara av att avvänja någon ifrån droger på ett effektivt sätt, det vill säga. Siffrorna verkar peka på motsatsen.

Anledningen till att man inte ofta ser den här typen av bloggposter är för att de som skriver brukar bli trakasserade. När jag passivt postade en Youtube-video om scientologerna för ett år sedan bevakade de min blogg ifrån Clearwater i nästan ett år. För min lilla blogg, att de har tid! I USA stäms alla som skriver sånt här så till den milda grad att de inte har råd att gå till ett internetcafé. Som väl är funkar det inte riktigt så i Sverige. Men jag väntar ivrigt på ett argt mejl ifrån Blogger, Google eller min egen mejladress. Vi får se.

Expressen, Expressen, KvP, Dagen, Aluma

Emanuel Karlsten bits lite grand

2010-01-28T00:03:00.003+01:00

Den forne Dagen -journalisten Emanuel Karlsten tillträder snart tjänsten som redaktör för sociala medier på Expressen. Men dessutom har han en intressant blogg. Med risk för att låta som en papegoja drar jag samma slutsats som Aletheia när jag misstänker att Karlsten i professionalismens namn känner sig friare att ta ut svängarna på sin egen blogg än den som tidigare sorterade under dagen.se.

Med anledning av Ulf Ekman annonserat att han ska skriva en självbiografi, skrev Karlsten nyligen en post som är mycket läsvärd. Han spetsar inte till det lika mycket som vissa skulle göra, men budskapet går fram. Jag vet inte om jag delar samtliga lovord som förekommer i posten, men ni som läser här vet ju att jag länge talat om vikten av att Ulf Ekman söker försoning på riktigt. Det är detta Karlsten skriver om. Under länken ser ni min kommentar på hans bloggpost. Till den kommentaren vill jag även lägga påminnelsen om vad jag skrev för ganska länge sedan, som vissa kritiker glömmer. Vikten av att vilja att Ulf ber om förlåtelse - det duger inte att älska att ha någon att hata om man tillhör Guds rike!

http://emanuelkarlsten.se/01/gor-en-forlat-mig-ulf-ekman/

"Tack för en balanserad och genomtänkt reflektion. Jag tror att jag helt enkelt lägger till dig i min bloggar-jag-följer-lista, liksom jag gjorde med din blogg då du jobbade på Dagen.

Absolut är det nödvändigt att han ber om förlåtelse. Utöver det du skriver vill jag lägga till att de enskilda privatpersoner som han har hängt ut och inte bara sårat utan hånat, även bör få en enskild och offentlig upprättelse. Annars blir det som när en tabloid skriver tio sidor om en icke-skandal som de sedan rättar nästa dag med en liten notis på sida 8 där det står typ "glöm det vi skrev igår, PEN säger att vi måste berätta att vi ljög".

Det duger inte att hänvisa till tystnadsplikten som pastor när man om samma person man av denna orsak inte anser sig kunna tala om, har sagt elaka personliga saker offentligt. Jag tänker exempelvis på familjen Berntssons, som i önskan om att Ulf inte skulle kunna göra så om dem, sa offentligt att de själva vill att Ulf anser att inget de sagt sinsemellan ska vara belagt med någon tystnadsplikt.

Däremot anser jag inte att alla han gjort illa personligen ska få offentliga upprättelser, det vore ju fånigt. Däremot i det fördolda, en personlig bön om förlåtelse förstås, i de fall Ulf själv vet om att han felat specifikt. Dvs, ungefär det man skulle kräva av en god vän att denne gjorde emot en tredje person, normal sund relationshantering."

Ny tankesmedja

2010-01-26T00:47:00.006+01:00

En ny teologisk blogg och tankesmedja har öppnat för några dagar sedan, med officiell start idag:

klicka på bilden

Jag tycker att det verkar spännande. Idag är det många som drar åt det katolska hållet i sin ekumeniska strävan, medan andra följer samma tråd från ett annat håll via Emerging Church. En del har stannat vid fascinationen för det judiska, där MFS delvis hjälpt till att sätta fanatikerstämpeln i pannan på dessa. Svenska kyrkan finns kvar som reformatorisk enbart till namnet, urholkad både här och där.

Därför tycker jag att det känns fräscht med en ultrareformatorisk men samtidig vänlig (vad det verkar) tankesmedja som jag tror kommer få ett ganska stort inflytande i den kristna bloggosfären. Vi får se.

Migrationssadistverket

2010-01-22T01:40:00.005+01:00

Jag har jobbat ganska länge nu med uppgifter som gör att jag kommer i kontakt med Migrationsverket. Tidigt frapperades jag över hur korkade de ibland verkar vara, jag tror faktiskt att man till och med kan jämföra dem med Försäkringskassan, vilket inte vill säga lite.

Skillnaden mellan MV och FK är dock att FK kan driva människor i personlig konkurs medan MV alltför ofta driver vuxna och barn i döden genom sina orättvisa och ibland helt ologiska beslut. För inte så länge sedan var det en ung afghan som hällde bensin över sig och tuttade på efter sitt tredje utvisningsbeslut. Ojämnheten i bedömningen från fall till fall är det många, inklusive forskare på universiteten, som har ifrågasatt. Det finns frivilligorganisationer som enbart jobbar med att skaffa rättvisa åt justitiemord utförda av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen.

Vad mer är: Under tiden jag har jobbat med det jag jobbar med, och även dessförinnan när jag lärde känna folk som satt i flyktingkommittéer och jobbade på SFI, har jag inte träffat en enda som har ordentlig erfarenhet av Migrationsverket som inte dessutom antingen starkt ogillar det, alternativt hatar det med iskallt hat.

Vad beror detta på? Är det åsnor som skrivit deras regler (som ofta är för handläggarna inom Försäkringskassan) eller är det åsnor som tolkar reglerna? Dels tror jag att det är svårt att hitta tillräckligt många handläggare som engagerar sig så pass att de fattar att det är en människa och inte en mapp de håller i handen på jobbet. Och dels tror jag att regelsystemet är för inflexibelt, så att man exempelvis kan få för sig att kräva pass av kvinnor ifrån länder där kvinnor inte har rätt att hämta ut sina pass själva. Ja, så gör de.

Sen finns det en annan sida av flyktingfrågan. Det finns de som kommer hit till Sverige vilka tillhör det fåtal som inte bara begår brott, utan begår sådana brott som är så vidriga att någon mänsklig nåd för dem knappast borde finnas. Om någon som gör så fått permanent uppehållstillstånd blir påföljden fängelse och utvisning. Men om personen hunnit få svenskt medborgarskap döms denne inte till utvisning, utan behandlas som vilken svensk som helst. Det tycker jag är mycket konstigt. Sådant föder rasism. Har man av Sverige fått sitt liv åter, så ska man visa åtminstone någon slags tacksamhet. Framförallt kan man lägga bort beteenden som Fadimes familj lagt sig till med, annars tycker jag att man kan återvända till ett ställe där sådana beteenden är accepterade. I Sverige vill jag inte ha dem iaf.

Om en våldtäktsman eller mördare riskerar dödsstraff i det land han flytt ifrån, på vilket sätt är det Sveriges problem, om vi dömer honom till utvisning? Som man bäddar får man ligga, åtminstone i någon minimal utsträckning. Den typen av människor har försuttit sin chans, det är irrelevant om de skaffat familj i Sverige eller har andra behjärtansvärda skäl att vilja stanna.

Men när MV driver unga människor som flytt ifrån vidriga förhållanden till utvisning pga teknikaliteter, som t.ex minnesförluster i följden av posttraumatiskt stressyndrom och som tolkas som lögn, då blir jag så arg att jag har lust att besöka handläggaren privat och samtala lite. Även om jag vet att det ligger okunnighet och bristande utbildning i botten snarare än avsiktlig ondska, en förmildrande omständighet men inte någon ursäkt.

Aftonbladet, SvD, GP, DN, Sydsvenskan, SvD

Knyta knuten

2010-01-14T00:19:00.012+01:00

Semestern klar...

2010-01-10T22:14:00.005+01:00

25 dagar 5-30 juni. Lagom temperatur för mig men för mycket sol, lagom med sol för Ulrika men lite svalare än hon kanske skulle valt. Natte är nog glad oavsett. Lite jämkning, men framförallt jättespännande! Jag har inte varit utomlands på evigheter!

Och båda våra chefer var mkt smidiga och svarade snabbt på ansökan mitt under helgen. Helnöjd.

Lord Monckton: världen behöver inte räddas igen

2010-01-03T21:25:00.012+01:00

Om du vill se alla sju klippen i rad, klicka här istället

Vad tror ni om detta? Monckton hävdar alltså att hysterin handlar om en ny religion snarare än om vetenskap. Jag tycker det är mycket intressant. I synnerhet eftersom jag aldrig gillat Al Gore och har tyckt att han verkar vara en läskig typ sedan jag var i tonåren. Monckton är uppenbarligen inte någon enstaka knäppgök som kan avfärdas med det vanliga fegisargumentet som självgoda maktmänniskor brukar använda när de känner sig hotade: "om jag tog en debatt med alla som inte gillade mig eller det jag står för så skulle jag inte ha tid med något annat".

Om någon undrar vad det är för förfalskningar Monckton talar om, så tar denna New York Times -artikel upp frågan. Den som vill undersöka själv kan söka på t.ex "Climategate".

Så varför blir det ingen debatt? Om Al Gore talar sanning så finns det väl inget problem med att ta en debatt, kan man tycka. Här är ytterligare ett exempel som ganska starkt indikerar att Al Gore är en fegis:

DN, UNT

Profetia / att höra Guds röst

2009-12-31T13:30:00.007+01:00

Det finns många som har åsikter om hur man hör Guds röst eller om vad profetia är. Skickliga människor kan se trender, där trenden just nu är att religion blir mer populär. Men det är ytterligt begränsande att bara i det naturliga leta efter trender. Om man vill lära sig höra Guds röst behöver man umgås med Gud, men även lära sig av dem som stretat sig igenom många lärdomsgivande prövningar.

Jag vill verkligen rekommendera denna predikan/undervisning från min gamla lärare och "storebror" Micke Jåfs. Micke är en av de få kristna om vem jag kan säga att om Gud inte sänt honom i min väg, så hade jag inte varit kristen idag. Jag har stor respekt för Micke, som förutom att lära mig om att höra Guds röst, även hjälpte mig bort ifrån ockulta erfarenheter från min ungdom. Genom honom har Gud också lärt mig att jag ibland faktiskt måste lyda dem som kommit längre i sin vandring med Herren än jag själv gjort. Jag är en självständig typ, så för mig har det varit en ibland smärtsam lärdom.

Det går att lyssna på den eller ladda ner den, det är valfritt verkar det som (Tack, Malmö Vineyard).

Gå först enskilt till din broder?

2009-12-31T02:33:00.005+01:00

En liten parentes som inte kräver så mycket tankeverksamhet, i inväntan på att orden ska samla sig för det jag egentligen vill skriva om de närmaste veckorna.

När jag läser om alla tragiska sexuella övergrepp som begåtts i diverse samfund ska jag ärligt säga att jag inte blir ett dugg förvånad. Det är för det första inte konstigt att pedofiler söker sig till godtrogna sammanhang, vilket ideella organisationer brukar vara, eftersom möjligheterna för dem ökar där. Och för det andra är det inte konstigt att andligt livlösa församlingar får sjuka symptom. Lägger man därtill att sexualiteten boxats in och delvis tabubelagts så att man varken kan tala om sundhet eller osundhet vad gäller dess uttryck, har man receptet på katastrof.

Vad som däremot är svårt för mig att ta in är förklaringar kring varför människor som vetat om att pastorer, predikanter och präster begått sexuella övergrepp men ändå inte blåst i visselpipan. Hur feg eller dum får man egentligen vara utan att bli helt medskyldig åtminstone på den moraletiska nivån?

Det finns aldrig något försvar för att avstå ifrån att polisanmäla sexuella övergrepp. Det gäller förstås även mord, kvinnomisshandel, grovt rån...
En person som begår sexuella övergrepp gör det inte bara en gång. Det räcker inte med en konfrontation och ett uppvisande av synlig ånger för att förändra beteendet hos en så svårt sjuk och förvriden människa. Det krävs professionell hjälp och år av enskild kontemplation för att den skyldige ens ska börja förstå vad det egentligen var som var det substantiella felet.

Gud kan göra mirakel. Men det sker bara i levande församlingar. Man har inte rätt att låta bli att ifrågasätta om sådana mirakel verkligen kan ske i ens egen församling bara för att ens egen kristna tro då kan få sig en liten törn. Man är enligt lag skyldig att uppmärksamma polisen på grova brott, och bibeln säger att vi ska följa lagstiftningen. Detta till trots använder somliga ett bibelställe som säger att man inte ska gå ut i offentligheten med någons försyndelse om man kan nå personen privat eller med hjälpa av några kristna syskon först. Om man först ska gå till sin broder/syster innan man går ut i offentligheten med en synd, förutsätter detta att bara man själv drabbas om brodern/systern framhärdar. Har man verkligen bibelns tillåtelse att gå så tillväga på någon tredje persons bekostnad?

Dagen, Dagen

Tips i inväntan på snar artikel

2009-12-31T02:25:00.002+01:00

Jag vill tipsa er om att läsa denna artikel av min bloggarekollega.

Jag kommer själv inom kort ta upp liknande frågeställningar även om jag inväntar diverse klartecken först.

Cogito ergo sum

2009-12-09T00:42:00.005+01:00

Vad är det som håller på att hända!?

Visserligen är Världen idag enligt min mening en kass reklamblaska för vissa icke allmänkristna särintressen - men hur i hela världen kan något i FN:s regi grunda sina beslut på icke demokratiska principer? Läs här!

Jag skulle vilja se ett exempel på en tidning, eller för den delen en enskild person, som inte har en "infallsvinkel". FN själva har en infallsvinkel, annars skulle de inte existera. Att ha en infallsvinkel är ett existenskriterium för en organisation eller för den delen en person, som rubriken hämtad från Descartes avser.

Fick en intressant länk av min pappa med anledning av klimatkonferensen. Den är spekulativ tycker säkert många, men så tycker "många" om allt som inte är mainstream. Så gör som jag, lyssna och fundera, men svälj inte. Men sug gärna på det ett tag och känn efter på smaken.

Fokus måste tillbaka på Kristus, annars kommer massornas dårskaper styra även vårt tänkande som kristna.

...and throw away the key?

2009-12-05T00:47:00.009+01:00

(För tydlighetens skull; i denna post definieras "pedofil" som en person som dömts för sexualbrott emot barn snarare än någon som bara har läggningen men lyckas behärska sig)

Visst, det går säkert att behandla pedofiler. Och visst, det går säkert att rehabilitera en majoritet av dem om man använder rätt metoder. Min reaktion på detta är: "än sen då?". Samt förstås: "finns det något annat vi bör göra först?".

Enligt en dokumentär på Discovery channel som jag såg för något halvår sedan, återfaller 97 (!) procent av dömda pedofiler i brott. Varje våldtäktspedofil gör övergrepp emot i genomsnitt över tio barn.

Om man räknar lite på det: säg att man kan få ner siffran 97 procent till en så låg siffra som 25 procent. Detta skulle om föregående siffror stämmer, innebära att av 100 frigivna pedofiler skulle 250 barn få sina liv ödelagda. Är dömda pedofiler som gjort den aktiva vidriga handlingen värda mer än barnen, som inte gjort något fel alls?

Nä, så länge man inte kan få ner återfallsfrekvensen till en enstaka procent samtidigt som man får ner återfallsmagnituden från 10 barn till mycket lägre, så finns det ingenting annat att diskutera än var de ska hållas inlåsta. Det är tragiskt att en pedofil drabbats av en så grym sjukdom, men det är mycket grymmare att låta flera barn drabbas av effekterna av denna grymma sjukdom i syftet att ge pedofilen en chans till ett mänskligt liv.

Att bli inlåst hela livet för att man våldtagit ett barn, är detta rättvist när mördare får kortare straff? Kanske, kanske inte, men det är irrelevant. Det som är relevant är återfallsfrekvensen. Om den är mycket lägre för mördare än pedofiler är det fullt rimligt att man låser in mördare kortare tid än man låser in pedofiler. Våldtar man ett barn eller i berått mod dödar någon, har man förverkat sina rättigheter permanent. Detta är inte en hämnd emot gärningspersonen. Det är istället ett skydd för de oskyldiga, dvs de enda som bör räknas.

Jag kände verklig smärta när jag försökte leva mig in i känslorna hos karaktären i filmen "The Woodsman". Den visar på hur samhället gör det omöjligt för en pedofil att rehabilitera sig. Finns det något sätt vi skulle kunna ändra på samhället så att pedofiler kan rehabiliteras med nästan ingen återfallsfrekvens samtidigt som de med denna skadade sexualitet kan våga träda fram och slippa gömma sig? Jag tror att vi måste sluta använda förakt som metod, det stänger bara problemet under ytan och förvärrar det. Inte heller bör det accepteras att pedofiler försöker normalisera (!) sjukdomen, som t.ex den svenska webbsidan pedofil.se. Även om man äcklas när somliga ger uttryck för att det skulle vara normalt med sex mellan barn och vuxna, föder förakt inte någon lösning på problemet. Snarare tvärt om.

I filmen The Woodsman framställd det som ett problem att amerikanska lagar kräver att en pedofils adress offentliggörs för grannarna. Sådant isolerar pedofilen och stoppar in pedofilen i en egen värld där normala sociala och eventuellt sexuella relationer uteblir. Men jag tycker att det är självklart att grannar ska ha rätt att veta att deras granne våldtagit ett barn, i alla fall om de har egna barn boendes där. En tungt kriminell har inte någon självklar rätt till integritet. Problemet är föraktet - bristen på nåd - och i slutändan bristen på insikt om den egna ruttenheten (på andra områden). Mot detta problem känner jag bara till en lösning. För de flesta är det dock lättare att förakta, för lösningen jag pekade på kräver att man inser sin egen djupa fördärvlighet och behov av Gud. Den som föraktar bryter emot en fundamental kristen princip - även om föraktet riktas emot en pedofil.

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Aftonbladet

Medmänsklighet är inte överdriven liberalism

2009-12-01T13:53:00.003+01:00

Jag ser att frågan om huruvida sprutnarkomaner ska få byta ut sina sprutor förblir kontroversiell, vilket för varje tänkande människa måste te sig konstigt.

Varför är frågan kontroversiell? Visst är väl drogmissbrukare också människor?

Idiotisk tanke 1: "narkomaner har förorsakat sitt dilemma mer än andra som får sjukvård"

Svar: nej, de har lurats mellan en och tio gånger i sina tonår för att utveckla sjukdomen "svårt drogmissbruk". Till skillnad emot t.ex rökare, som visserligen också ofta börjat i tonåren, kan narkomaner i princip inte sluta. Det kan däremot rökare (jag slutade t.ex både med snus och cigg). Offpistskidåkare får vård för sina brutna ben, trots att de i mkt större grad orsakat sitt dilemma. Det är inte en moralisk fråga detta handlar om. Antingen ger vi vård åt alla eller åt ingen, för de flesta av oss har genom våra livsval påverkat vår hälsa så att det någon gång i livet kommer att belasta samhället. Man ska inte behöva "förtjäna" vård för att få den.

Idiotisk tanke 2: "att ge narkomaner gratis sprutor sänder ut en signal om en liberal och tillåtande attityd gentemot droger"

Svar: Detta hör man ofta och är så dumt att det egentligen inte behöver bemötas med fler ord än ett, nämligen "nonsens". Men eftersom det finns folk som på allvar tror att det är på detta sätt, kanske man måste hitta på ett svar. Det är lite svårt, för att svara på riktigt dumma påståenden är ibland svårt. Vad svarar man om någon påstår att 2+2=5? Kort kan man säga att de som är i riskzonen för att börja knarka inte ens i sin vildaste fantasi tror att de ska hamna så djupt ner i beroende att de skulle behöva sprutor. De har inte koll på gällande drogpolitik, och de bryr sig inte heller om den. De tar inte intryck av den för fem öre. De som informerar om droger blir inte mer tillåtande för att man hjälper de som är mest illa däran.

Idiotisk tanke 3: "varför ska vi betala knarkarnas sprutor med skattemedel?"

Svar: För att en knarkare inte kan prioritera sprutor pga sitt missbruk. Kostnaden för kanyler blir oerhört mycket lägre än vårdkostnaden som skapas om man inte ger dem gratis sprutor. På ungdomsmottagningar ger man gratis kondomer, trots att ungdomarna vet att de kan bli smittade av sjukdomar eller skapa graviditeter. Man gör detta för att förekomma större problem. Man bör ge sprutor för att förekomma större problem.

Om man inte ger sprutor till sprutnarkomaner dömer man dem till att få obotliga sjukdomar som de sedan sprider vidare till normalpopulationen. Det är många svenskar som har sexuella relationer med sprutnarkomaner utan att ha en aning om detta. Det står inte "sprutnarkoman" i pannan på dem. Man är ofta sprutnarkoman i mellan ett och två år innan det börjar få allvarliga sociala effekter (även om det i vissa lägen går fortare). Att använda en HIV-smittad spruta är farligare än att ha oskyddat sex med en Aidspatient (och naturligtvis ännu mycket farligare än att ha sex med någon som har HIV men ännu inte utvecklat Aids).

Så, är knarkare människor? Svaret blir nog tveksamt för många. Men om man utgår ifrån att knarkare INTE är människor, som många verkar tycka idag, bör man åtminstone tycka att dem som ovetandes har sexuella relationer med sprutnarkomaner bör vara människor. Och dessa människor bör då sekundärt skyddas genom att smittspridningen hejdas i den största riskgruppen. Bra att KD, som ju med sin konservativa hållning i många frågor ibland varit en bromskloss, nu tar upp frågan till diskussion (även MP mfl. välkomnar ett sprutbytesprogram).

Jag har arbetat med narkomaner, och liksom de flesta andra som gör eller har gjort det, förstår jag inte varför man gör detta till en drogpolitisk fråga, dvs de som tänker "idiotisk tanke" nr 2 och 3 i första hand. Är det för att man inte vill reta upp den stora gruppen människor som tänker "idiotisk tanke" nr 1?

Detta är i första hand en fråga om medmänsklighet och mänskliga rättigheter. En knarkare har fastnat i något som han eller hon inte har makt över, något som skedde före myndighetsåldern som oftast. Vi har allmän sjukförsäkring i Sverige och vi ger vård som är både läkande och förebyggande, vilket kan ta sig många fler uttryck än sjukhusvistelser eller mediciner. Det bör gälla även narkomaner. Frågan är också ekonomisk. Om vi inte hjälper narkomaner med sprutor eller för den delen metadon/metadonalternativ kommer vi att öka kostnaderna för samhället. Vissa forskare vill göra gällande att så inte är fallet. Men såna här undersökningar tar inte någon hänsyn till vad som skulle ske om alla narkomaner i hela landet fick tillgång till rena sprutor. Den tar enbart upp vad som händer om vissa narkomaner får rena sprutor på prov. Givetvis behöver man införa förändringen på bred front i en större geografisk ord exakt samtidigt, för att få mer mätbara skillnader.

Dagen, DN, DN, DN, SvD

Bra bloggat av två bloggare som brukar stå en bit ifrån mig: Störstorten och Erixon

Vad jag saknar hos "katoliksvärmarna"

2009-11-28T09:29:00.011+01:00

S-E Daniel Nilsson gästbloggar nedan. Diskussionen förs hos min bloggkollega, glandberger.net, eftersom han publicerade den först. Länken öppnas i ny flik.

Det går en tidvattenvåg över Sverige. Vågen jag tänker på kännetecknas av två saker, lekmän som dras mot riter och ledare som dras mot den katolska och ortodoxa ordningar. Inte minst i ett stort samfund som pingstvännerna och ibland en del av Livets Ords folk märks denna våg av intresse. Även förlag som Libris och Cordia ger i sitt bokval uttryck för denna nygamla betoning.

Mycket av detta ifrågasätts av de större kristna bloggarna i Sverige och Norge. Där har mängder av frågor kring denna märkliga utveckling belysts, och belysts på ett bra sätt. Detta håller många inte med mig om. Men i denna nya värld där alla kan få yttra sig offentligt, även mindre vetande personer, måste man ändå efter sträng sållning och sortering på frågan ”belystes sakfrågorna mångsidigt och utan alltför stor slagsida” summera till betyget i genomsnitt godkänt. Men något har fattats.

Fokus har varit på vad de här lekmännen och ledarna gör. Det som fattas är detta, att diskutera vad de inte gör! Nu när Ulf Ekmans blogg lättat på sina modereringsregler och med posten om glada polska katoliker återväckt intresset för frågorna kan det vara lämpligt att sätta fokus på det här som har fattats.

Alltså, när man bland sympatisörer för riter och former i allmänhet och emergingrörelsen (googla ”emerging church”) och ”katoliksvärmarrörelsen” i synnerhet gör vad man gör, vad är det då man inte gör? Vad är det som vi skeptiker och kritiker tycker att man borde göra istället? Svaret kan nog variera. Jag hoppas att denna variation av synvinklar kan komma till uttryck i många bloggposter framöver. Detta är förvisso en optimistisk och from förhoppning, för den innebär ju att skribenter och kommentatorer verkligen sätter sig ner och tänker och ber, och sedan skriver sådant som är äkta reflektion och inte bara är ett tillgripande av dynamitgubbar. Men omöjligt är det inte.

En sak som jag tror många skulle vilja hålla med mig om är att det som inte görs längre är att bevara hoppet om väckelse. Enhet och förnyelse är en sak, väckelse är en annan, båda behövs. Men det är väckelse som vi från frikyrklig bakgrund ända sedan artonhundratalet har längtat efter. Och ifrån lutherskt håll är det många som har hoppats som vi.

Många studsar till inför detta enkla påstående. ”- Skulle inte vi på Livets Ord, vi i Pingst, vi i den levande xy-församlingen ha kvar hoppet om väckelse!?” Jag vill påstå att det är dåligt beställt med den saken om man sätter mer än ett högst marginellt hopp till katolska och ortodoxa synsätt, ordningar och fromhetsövningar istället för att på det hela taget nöja sig med att eftersträva kärlekens enhet med dem.

Det som brunnit i oss under den tid som jag har erfarenhet av, sedan 60-talet, är hoppet om att vi i det enskilda livet, i församlingens liv, i vårt samfunds liv och i nationens ska få se Guds närvaro till att bränna bort allt slagg, i omvändelsens och kärlekens ande, och att se Andens gestaltade kraft i Apostlagärningarnas anda. ”- Jo, men det hoppet har aldrig minskat hos oss!” ropar nu de jag nyss nämnde. Jag tvivlar! Vad ser vi för bevis på det? Vad vi ser och hör är om är sådant som inte har gett väckelse i de historiska kyrkorna.

Nej, de syskon vi ska ge förnyad uppmärksamhet och lära något av är fortfarande Koreas kyrkor, tredje världens väckelser, inte minst den pågående väckelsen i Mocambique, och de fräscha kyrkor som ännu finns i Amerika, se tex ibethel.com.

Vilken stubbe ska man tro ännu kan skjuta skott, den gamla katolska eller den ännu rätt fräscha evangelikala? Det är hos den senare jag för min del ser Nya Testamentets enkelhet och liv.

Vilken stubbe ska man tro ännu kan skjuta skott, den gamla katolska eller den ännu rätt fräscha evangelikala?

Men någon kan invända, lär oss inte det frikyrkliga arvet oss att vi saknar något fundamentalt, kanske Katolska kyrkans ämbeten och struktur eller Ortodoxa kyrkans mystik, när vi aldrig förmår behålla väckelsen i mer än en generation? Nej, det gör det inte. Församlingen har ända sedan gammaltestamentlig tid haft denna egenhet, att varje generation själv måste lära sig gå vägen. Att kyrkan ska vara så beroende av den innevarande generationen istället för på en oföränderlig institution kan kännas så otryggt att vi flyr från synsättet. Men en av de röda trådarna i Bibeln är just den om ”kvarlevan”, ”resten”, på engelska det bättre ordet ”the remnant”. Guds församlings historia är historien om denna skara, den som ständigt på nytt blir en enkel lärjunge som bara ser på Jesus.

S-E Daniel Nilsson

Gud, fan eller svensson?

2009-11-26T04:02:00.006+01:00

Många konservativa ser detta som ett tecken på djävulens verk alternativt mänsklig sekularisering (där sekularisering representerar något som strider emot Guds vilja).

Jag ser det om ett verk av Gud, mer än något annat. Oavsett hur man ser på frågan om homosexuell samlevnad, är den separata frågan om kyrkans anpassning till världsliga system en fråga som aldrig får glömmas.

Jag tror att Gud vill vänja av sitt folk från den dåliga vanan att göra sig beroende av världsliga civila system när de bygger Guds församling. Den som hänger med i svängarna nu bör inte skrika att kristna förföljs för att de inte får civilt diskriminera homosexuella. Istället bör de konstatera att deras tro skiljer sig ifrån samhällets regler, och därmed tillämpa den religionsfrihet de har.

Det bör t.ex vara att avsäga sig vigselrätten samt montera ner de verksamheter i kyrkan som är beroende av anställningsformer. Oavsett hur man ser på homosexualitet tror jag att man då skulle komma närmare den församling som Nya Testamentet verkar beskriva. Dvs, bort ifrån institutionen och in i det ömsesidiga beroendet. Annars försöker man lösa fel problem.

Mer: Dagen, Dagen, Dagen

Livets Ord och Guds närvaro

2009-11-26T03:45:00.004+01:00

Här är ett exempel på lovsång som hör till det bästa jag hört på ett tag, riktigt gott, med nakna hjärtan som lägger ner sitt eget framför korset. Jag tror fortfarande att Livets Ords ledning huvudsakligen är ute och cyklar i sin version av enhet, men jag tror att Gud verkligen använder delar av Livets Ord mycket, i synnerhet i lovsången där det finns ledare som verkligen utstrålar Guds närvaro och en död bort ifrån det egna. Lyssna här, ljuvligt:

Lonnie Frisbee

2009-11-25T03:58:00.008+01:00

En gammal kompis och kär husgruppsledare, David Åhlén, gav mig idag ovetandes idén att skriva en för mig lite udda bloggpost.

Den handlar om vem Gud väljer att använda, och hur vi kristna känner igen vem Gud använder. Jag tycker att ni ska se de två klippen om hippien som blev frälst, Lonnie Frisbee, som på grund av att han hade svaga områden i sitt liv som kristna älskar att hacka på (då det är något de flesta inte känner sig personligen träffade av, av naturliga skäl), blev illa medfaren samtidigt som han drog in tusentals människor i Guds rike. Det var den typ av profetiska arv som denne man bar med sig, som gjorde att jag hittade fram till en levande relation med Jesus Kristus.

Igår klubbade Missionsförbundet igenom att tillåta homosexuella vigslar, trots att det som bibeltroende kristen är svårt att acceptera något sådant. Jag blir arg när politik får bestämma - för detta handlar om politik även om folk lurar sig själva att tro att det handlar om något annat - istället för bibeln. Inom kyrkan alltså. Politiskt korrekta beslut har lika lite i kyrkan att göra som religiösa regler har i det civila samhället att göra. Missionsförbundet har inte visat en kärlekens väg utan en feghetens. De har undvikit att visa hur Gud kan använda människor i brustenheten, genom att kalla det brustna för något annat än brustenhet. Det är de brustna Gud använder, såsom till exempel Lonnie Frisbee.

Det var i striden mellan sådana liberaler och hårda, hjärtlösa och självgoda bible-bashers som Lonnie Frisbee blev krossad, även om han mot slutet enligt somliga hittade hem igen. Måste man antingen vara för homosexuella vigslar eller fientlig emot homosexuella? Jag tycker tyvärr att endast dessa två alternativ kommer fram i den kristna svenska ankdammsdebatten.

Lonnie förde som sagt var tusentals till Kristus, med ett enkelt men rakt evangelium. Hur många för de självgoda bible-bashers eller de låtsasödmjuka liberalerna till Kristus? Inte många, utgår jag ifrån. Jag har själv provat att vara både liberal och bible-basher. Nu hoppas jag att jag är påväg att bli något annat.

Annat relaterat: Dagen

Sinnessjuka ideal

2009-11-20T22:19:00.007+01:00

Tidningen Dagen uppmärksammade mig på en enkel men viktig bloggreaktion emot Lindex och Gina Tricots hemska och destruktiva reklamkampanjer.

Somliga har reagerat, framförallt emot Lindex som man kanske förväntar sig mer av än av Gina Tricot. Jag blir arg när jag ser reklam för underkläder där bäraren av kläderna ser ut som en patient från Huddinge Sjukhus ätstörningsenhet. Avdelningen Anorexi.

Tulo mellan knäna brukar det ju heta i pryda sammanhang, men här är Tulo mellan låren svårt nog

Det finns många teorier om varför idealet blivit såhär skevt. Bland de mer spekulativa förslagen finns ett (gissningsvis amerikanskt extremhögerinfluerat) som går ut på att reklamskaparna ofta är homosexuella män, som vill skala bort alla former från kvinnorna och göra tonårspojkar av dem. Det förslaget tar jag mest som ett skämt, men om man ska kommentera det får man betänka att även om brösten försvinner vid extrem undernäring och det skapas en illusion av bredare axlar, blir midjan (sjukligt) tydlig. Den blir man liksom inte av med, den demonstreras och ramas in av underkläder som är skurna för att bli snygga på främst anorektiker.

Ett annat förslag som jag tycker är intressant, är att modeidealet skulle vara en extrem produkt av vårt samhälles krav på kvinnor att ta mindre plats än män, såväl som rikta destruktivitet emot sig själv (svälta sin kropp) istället för utåt.

Som synes finns det många hål i den teorin, även om det kanske finns några uns sanning i den. Alltså, teorin har ju rätt i att samhället har sådana implicita krav på kvinnor, men det är svårt att tänka sig att det skulle påverka hela modet.

Jag minns en reklamkampanj för flera år sedan, där Anna Nicole Smith avbildades med runda former. Det jag frågar mig är: varför kan sådant bara ske i kombination med att man samtidigt måste objektifiera personen som bär kläderna man vill sälja? Borde inte kläderna vara objekten ifråga?

Kanske är det en asexualisering av den tidigare sexualiseringen av underklädsreklamen, för att framhäva kläderna mer än modellerna som kan vara en delförklaring till de halvdöda modeller som idag används. Jag har ju svårt att tro att någon normalt funtad människa kan känna andra känslor än medlidande när de ser dessa hungersnödsoffer. Eller, vissa andra känslor kan man nog i och för sig få. Den verklighet vi ser är normbildande för oss, och det finns en växande skara kvinnor som ifrågasätter sig själva så att de får ångest eller ännu värre - tar efter självsvältsidealet.

Vad anser då modebolagen om det anorexiideal de villigt sprider? Victor Appelqvist, marknadschef för Gina Tricot, kallar bloggreaktionen jag länkade till överst för "en enskild persons åsikt", och lägger på luren för Dagenreportern som ställde frågan. Man undrar: hur passerar en sån dum kommentar självcensuren hos marknadschefen?

Fredagsbio

2009-11-13T21:51:00.004+01:00

Då har man varit och sett den upphausade filmen "2012" på premiären. Jag delar min flickväns Ulrikas omdöme: "den var sådär..."

Som ren actionrulle så får den en 5:a av 10 möjliga, men som film med tillhörande sensmoral får den en 2:a på samma skala. Glädjande var dock att SF Uppsala för ovanlighetens skull ställt in skärpan på filmen ordentligt, premiären till ära. Det är så trist när man betalat några hundralappar och man sitter i fem minuter tills man inser att det inte är glasögonen som är smutsiga.

I princip varje rejäl actionscen är inte bara lite, utan extremt omöjlig, så pass att filmen inte kan lura någon ens i fantasins värld om bäraren av fantasin är över 14 år. Tur att det var 11-årsgräns.

Appropå det förresten, 11-åringar var det gott om i biosalongen. Varför får sådana gå på bio utan sina föräldrar? Jag tycker det borde införas 15-årsgräns på samtliga rullar. När jag var 11 år var jag visserligen en ligist när jag trodde att mina föräldrar inte hade koll på vad jag gjorde, men jag var tyst i biosalongen. Vad är det som har gjort att det numera inte ens är självklart för vissa vuxna att hålla käft inne på bio?

Nu behöver man ju inte reagera så Sandahlskt som jag gjorde för knappt tio år sedan, när en grabb efter tillsägelser från flera i omgivningen om att avbryta samtalet fick frågan "vill du ha kvar mobilen?", ignorerade, och fick se den gå i bitar emot tegelväggen när jag till slut tröttnade på respektlösheten. Men jag förvånas över att inte fler reagerar.

Och så funderar jag också på, allt oftare, om jag håller på att bli en tjurig gubbe :)

Hämnden tillhör världen...och oss?

2009-11-13T15:17:00.008+01:00

Enligt tidningen Dagen ska Jonas Gardell "hämnas" på den Romerska Katolska Kyrkan, eftersom de inte bara krånglat till utan dessutom förbjudit SVT:s tv-team att komma in i S:t Peterskyrkan och filma delar av Gardells Jesus-program.

Jag förstår verkligen att Gardell gör som han gör, jag hade nog frestats att göra likadant trots att det är en världslig metod för att uppnå förändring. Faktum är att jag fick mig en rejäl tankeställare när jag funderade över att skriva denna bloggpost.

Men den verkliga frågan tycker jag är huruvida kyrkor ska agera mot pressfriheten på detta sätt. Förr i tiden lät kristna sig brännas på bål hellre än att bruka våld för att försvara sig. Nu låser samma kyrka (åtminstone samma enligt egen utsago) dörrarna när en sökare vill filma insidan av en kyrka, i syfte att göra ett program som man förmodligen misstänker kommer vara i strid med Romerska Katolska Kyrkans egna önskningar.

Jag tycker inte om när kyrkor gör på detta vis. Jag tycker inte om när JAG gör på liknande vis - det vill säga, använder min jordiska makt till att på klassiskt maktmanér söka påverka en utveckling i en viss riktning. Jag är en syndare på detta område, lite för ofta. Jag reagerar dock ännu kraftigare när företrädare för kristendomen gör på detta sätt i officiell kapacitet - det är att spela dem som hatar oss i händerna. Och alienera dem som kanske inte hatar, men börjat tröttna på oss. Gardell älskar ju att vara i centrum, det är vågar jag påstå en av hans starkaste drivkrafter, och nu har alltså RKK hjälpt honom på traven med just detta. Och med att promota sin bok.

Jag tror att Jesus hade låtit Gardell komma in, men jag tror också att Gardell hade fått höra en del ord som hade fundamentalt förändrat innehållet i det program Gardell till en början hade planerat. DET är kyrkans uppgift. Inte att istället stänga dörren.

En del ser kyrkorummet som heligt, vilket kan göra detta till en samvetsfråga för dem. Jag kan iofs känna empati med dessa. Men kyrkorummet är inte mer heligt än någon annan plats på Jorden, åtminstone om man utgår ifrån Bibeln. Det finns alltså inga hinder av detta skäl, till att stänga några dörrar.

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, GP, Expressen, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet, Sydsvenskan, Michaels Blogg, Michaels Blogg

När vi förfasas över obeskrivlig ondska

2009-11-08T11:59:00.002+01:00

Här är ett exempel på sådan onska som får mig att känna mig mordisk. Jag erkänner. Skulle jag få tag i domarna i detta fall, då vet jag inte om jag hade kunnat behärska mig. Det är sådan obeskrivlig ondska att min mage vill tvinga mig att spy.

Och det händer varje dag, någonstans på planeten. Bara få fall når watchdog-organisationer.

Men vi bör även då begrunda vår egen historia. Det var inte så väldigt länge sedan som äktenskapsbrott straffades antingen med döden eller fängelse i Sverige, av en så kallat "luthersk" kyrka som dikterade statsangelägenheter. Och beträffande den förmodat våldtagna 13-åriga flickan i artikeln - gissa vilket årtal det blev ett brott att våldta sin egen hustru i Sverige? Ledtråd: någon gång mellan att jag föddes och nu.

Vad bör vi kristna göra när vi ser sånt här ske överallt? Hur gör ni med ilskan över ondskan? Själv brukar jag ropa till min Gud, och be om nåd och hjälp. Behöver ni också göra så när ni läser sånt som artikeln beskriver?

Mer även här: Aftonbladet, SvD

Inte bara excentriska frikyrkopastorer...

2009-11-06T13:52:00.001+01:00

Ofta anklagas frikyrkopastorer och evangelister för att vara manipulativa. Men manipulationen som verktyg inom kyrkan är inte något som är unikt för frikyrkan, givetvis.

Det är mänskligt att manipulera. Jag har manipulerat, du har manipulerat, alla har manipulerat - den som säger annorlunda ljuger eller saknar självkännedom.

Men inom ämbeten, i synnerhet när man sägs representera Gud, tycker jag att det är viktigt att alla hjälps åt för att hålla nere manipulationen till ett minimum. Som bloggare får man huvudet avbitet om man manipulerar för grovt, åtminstone om man inte censurerar kommentarerna. Som företagsledare blir man hatad av alla. Som präst eller pastor...ja, vad händer om man är präst eller pastor?

Nyligen fick en kvinna i Kristinehamn ett manipulativt brev från kyrkoherden när hon gick ut ur Svenska kyrkan. Han använde inte bara de klassiska du-ska-ha-dåligt-samvete-för-du-är-snål -argumentet, utan även andra tårdrypande knep. Kvinnans utträde ur församlingen skulle bli hela kyrkans undergång, var det underliggande budskapet i brevet. Om hon ångrade sig efter att ha läst brevet låg påpassligt en inträdesansökan bifogat i kuvertet.

Kyrkoherden ifråga, Stig Axelsson, försvarar sig med att brevet skickas till alla som utträder. Då undrar jag hur ärligt brevet är egentligen, när en mening i brevet lyder:

"Jag har verkligen varit i valet och kvalet om jag skulle ta kontakt med dig på telefon och fråga dig om det är någon speciell orsak som gör att du önskar lämna Svenska kyrkan."

Visst är det möjligt att känna så gällande varje enskild medlem som lämnar, om man är en god herde. Fast det rimmar dåligt med att skicka ut ett standardbrev med ovanstående formulering.

Orsaken till att vi slingrar oss trots att vi befinner oss i de heligas gemenskap, där det egentligen ska vara naturligt att bekänna synd, är för att vi är rädda för att bli dömda. Men dömer man verkligen särskilt hårt om någon visar uppriktig ånger för gångna misstag? Jag tror inte det. De av gångerna jag själv dummat mig och ångrat mig upplever jag att domen från omgivningen blir väldigt mild. Dom och nåd går hand i hand, åtminstone för den kristne.

Dagen, Nyhetskanalen

Viss oro

2009-11-05T01:18:00.005+01:00

EFK står förhållandevis högt i kurs hos mig inom den etablerade kristenheten. Jag tror att en kristenhet som i det mesta har glömt bort när det var väckelse sist, och hur detta var, lätt hamnar i stagnation. Och lösningarna på stagnationen brukar sällan göra saken bättre, snarare sämre.

Därför är det med viss oro jag läser att Stefan Swärd ska lämna ordförandeposten för EFK:s styrelse nu till sommaren. Han har ändå för mig blivit lite av en hjälte när han brottats med somliga uttryck för kompromissande vägar bort ifrån stagnationen.

Jag hoppas verkligen att han får fortsatt stöd i bloggvärlden som en tyckare på tvärs så att säga, en som inte slickar på fingret, sätter det i vädret och ser åt vilket håll det blåser, för att därefter vända kappan. I bloggvärlden blev han också snabbt ett föredöme beträffande öppenhet (ingen censur) och kommunikation med sina läsare. Kanske var det delvis tack vare hans exempel som en annan känd pastor nyligen tog bort moderationen och förmodligen även censuren ifrån sin blogg. Mig har han också ibland givit en tankeställare när det gäller att försöka vara rak utan att för den sakens skull vara kantig - något jag övar på mycket.

Gud är inte beroende av någon enskild människa, men jag tror att EFK har en hel del gott kvar att hämta från Swärd. Låt oss hoppas att det får bli så även i fortsättningen.

Läs mer i Dagen

Bloggat: Stefan Swärd, Aletheia

Ulf Ekman slopar censuren?

2009-11-04T13:50:00.003+01:00

Jag upptäckte just till min stora förvåning att min kommentar på Ulf Ekmans blogg slank igenom utan moderation.

Det vore oerhört bra och föredömligt om de slopat den tidigare hårda censuren av kommentarerna. Detta signalerar att man är redo för en mer seriös debatt. Tidigare har ju så mycket som tre bloggar startat separat från ulfekman.nu för att man ska kunna publicera de kommentarer de censurerat.

Hoppas innerligt att detta inte var ett tekniskt fel hos ulfekman.nu utan just en policyförändring!

Gravida och sjukpenning

2009-11-04T13:21:00.004+01:00

Jag blir arg över att det ens ifrågasätts huruvida gravida ska ha rätt till sjukpenning.

Som skäl till nekande ifrån Försäkringskassans sida har angivits att graviditet inte är en sjukdom. Idioter.

Om Kalle 23 år otillåtet åker off pist i Sälen och bryter benet, är detta en sjukdom i så fall? Nä. Får har sjukskriva sig? Ja. Varför? Eftersom benet är av.

På samma sätt är det med gravida. Har de liksom Kalle försatt sig i situationen själva? Ja. Är detta relevant? Nej. Varför bör de få sjukpenning? För att de har så ont att de inte kan jobba, med besvär som bara drabbar vissa gravida.

Orsaken till att man försatts i ett fysiskt eller psykiskt tillstånd så att man inte kan jobba är inte någon grund för, och har aldrig varit någon grund för att neka sjukersättning. Skadan ska bedömas, inte orsaken till den.

Dessutom är jag övertygad om att om det var män som blev gravida och inte kvinnor, så skulle graviditet inte bara klassas som sjukdom utan dessutom, som min gravida kollega sa, betraktas som livshotande tillstånd.

Underbart att Försäkringskassan åkte på skadestånd för detta, och jag hoppas att de blir tvungna att betala skadestånd för alla som drabbats av liknande saker. Synd bara att en sån här sak inte kan lösas annat än genom domstolsutslag. Tyvärr verkar inte Försäkringskassan ha förstått grunden för deras felbedömning, och föreslår nu en graviditetsersättning istället för sjukersättning. De begriper inte att orsaken till smärtorna inte är relevant.

Kolla mer i Aftonbladet, Aftonbladet, HD, HD, Sydsvenskan, Expressen, Dagen, DN

Föga överraskande spenderar filderare mer pengar

2009-11-04T12:43:00.002+01:00

Detta kanske kommer lite sent från min sida, men bloggen är i delvis paus just för tillfället då jag måste fokusera på annat i några veckor.

Något som inte förvånade åtminstone mig, är vad en engelsk opinionsundersökning nu visar: nämligen att fildelare spenderar mer pengar på att köpa musik än de som inte fildelar.

Analytikern Peter Bradwell menar att detta borde slå upp ögonen på musikbranschen. De jagar och kriminaliserar dem som är deras främsta kunder. Biter den hand som föder dem, skulle jag säga.

För musikbranschen kan i mångt och mycket jämföras med en blindgalen hund, som just handlar enligt ovanstående.

Nå, ivrig som jag är slår jag förstås på den maffialiknande branschen ifråga. Lite kritisk är jag förstås till definitiva slutsatser utifrån Demos undersökning. Har de normaliserat grupperna? För om man betänker att de intervjuade 18-50åringar, och det är rimligt att anta att 18-åringar både fildelar såväl som är större musikkonsumenter än 50-åringar, är det ju inte säkert att undersökningen bevisar särskilt mycket.

Den som vill titta själv kan ladda ner rapporten här. Den är idiotiskt nog i Microsoft Powerpoint-format, men jag tror du fixar det. Den verkar ordentligt gjord, och vad jag som hastigast kan se går det inte att dra slutsatsen att de ignorerat faktorer som t.ex vilka grupper som är mest köpstarka och inom vilken grupp illegal fildelning är oftast förekommande.

Läs mer här: IDG

Rekommenderar

2009-10-26T01:59:00.004+01:00

Michael Helders, en kompis och tillika ännu mer högljudd bloggare än mig, har skrivit ett bra inlägg i den senaste debatten. Läs den gärna fast den är lång. Den funkar utan att se videoillustrationerna.

Det är inte alltid vi är överens, men här för han fram några starka poänger tycker jag. Inte särskilt bekväma ord att läsa vare sig för mig eller någon annan kanske, men nyttigt.

(kommentarsfunktionen alltid avstängd vid rekommendationer)

Vånda

2009-10-23T00:34:00.011+02:00

Splittring eller Kristus som skiljer agnarna från vetet?

2009-10-22T01:14:00.016+02:00

Jag anser att nedanstående blogg har en ljuvlig frid över sig. Jag rekommenderar den, för den kommunicerar med mer än bara väl valda ord. Den andas något som går sanna materialister rakt förbi.

Läs!

Läste du? Du borde göra det innan du fortsätter med min text.

Nu tror jag inte att ovanstående handlar om att HBT-rättigheter hamnat på tapeten mer än vanligt. Det handlar i så fall minst lika mycket om kyrkans kärlekslöshet emot ickeheteronormativa - Sodoms synd var ju som bekant till stor del att man slog på de som redan var utstötta och utsatta, även om många associerar Sodom till något helt annat (titta i bibeln vad den mestadels säger om Sodom och Gomorra). Det är den kärlekslösheten som tvingar de förtryckta att göra politiska kupper. Vår kärlekslöshet.

Men det är definitivt en fråga som kommer att vara en vattendelare. Jag tror dock inte att enbart ett ultrakonservativt läger och ett liberalt läger kommer finnas efter detta. Eftersom meningsbärande element ryckts ut ur frikyrkan (och Svenska kyrkan) i decennier har en växande skara kristna börjat samlas i hemmen, för att fira gudstjänst och nattvard. Jag tror alltså och hoppas att vattendelaren kommer att vara: de som lever sin kristendom aktivt för Kristus kontra de som gör politik eller föreningsliv av religionen. De sistnämnda kallar bibeln för ljumma, oavsett hur mycket de än själva tycker att de brinner politiskt för sin fråga.

Jag vet att jag retar upp flera läsare av bloggen nu, men då får det väl vara så då. Gud mäter inte (enligt bibeln) ljumhet genom att kolla hur engagerad man är. Den enda termometern för Gud är troheten och kärleken till Kristus, det levande ordet. Allt annat följer som en effekt av denna trohet och kärlek. Den troheten och kärleken börjar med en fruktansvärd fattigdom - en insikt om ens totala beroende av Gud och ens ytterliga inkompetens beträffande att göra gott. Det är detta bland annat Matteus evangelium kapitel 5 handlar om. Lyckliga är de som är fattiga i anden, de som fattar att deras politiska agendor är lort för Gud allsmäktig. Lycklig är jag, om jag till äventyrs inser att en hel del av denna blogg är lort och egenrättfärdighet.

____________________

Hade en annan fråga än HBT-frågorna legat på topp hade jag länkat till dem nu, för att illustrera min poäng. Så låt helst bli att kalla mig homofob om du inte absolut känner att du måste.

Splittring eller Kristus som skiljer agnarna från vetet? Läs: Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen

farbror Ulf och kvinnorna, del 2

2009-10-14T14:22:00.016+02:00

Jag har tidigare skrivit:

"Det är ju tur att inte maktmissbruk är en diskvalificerande faktor för föreståndarskap enligt praxis på Livets Ord, för då skulle man nog många gånger blivit tvungen att "vrida på bibelordet" för att nödtillsätta kvinnor på föreståndarposter i församlingen ifråga."

Med detta avsåg jag det manliga fokus på makt och kontroll som tidigare varit rådande på Livets Ord, utan att det i efterhand diskuterats från Ulf Ekmans sida om denna då var felaktig. Nu lite efter det att irritationen och bedrövelsen lämnat mig kvarstår min undran om det verkligen är bibelsyn som gör att maktmissbruk å det grövsta har fått passera ostraffat på Livets Ord under många år, medan kvinnligt föreståndarskap varit självklart (men ej så ofta uttalat) tabu. Jag återpublicerar därför längre ner i denna text, en tidigare bloggpost eftersom jag egentligen inte tycker att den förstnämnda fick några bra svar. Först dock några nya tankar:

Jag förvånas över att frågan skyndas över, utan teologisk diskussion. Detta är en av kyrkans största frågor genom tiderna. Den behöver diskuteras och vändas och vridas på, och inte förenklat lämnas över åt liberalteologerna. Det finns många evangelikaler som jobbar med dessa frågor och som inte alls delar Ulf Ekmans uppfattning om vad bibeln säger. Detta gäller t.ex den skapelseordning som Ulf Ekman hänvisar till. När det gäller just detta hänvisar jag till en svensk icke liberalteologisk doktor i teologi, Per-Axel Sverker. Han har skrivit en hel bok över ämnet, och dröjer i boken ofta kvar vid bearbetning av förståelsen kring skapelseordningen. Den som har en "traditionell" syn bör åtminstone läsa denna mycket enkla text. Ni finner den HÄR. Man läser den på en trekvart och den är god grund för diskussion om man har invändningar emot min bloggpost.

Jag gläds dock över att exempelvis Pelle Hörnmark inte delar Ulf Ekmans reaktionära syn. Det bådar gott för kvinnorna inom pingst, även om det skapar rejäla problem för den ekumenik som Ulf Ekman går i spetsen för att skapa i Sverige. Hur mycket den ekumeniken egentligen är en "minsta gemensamma nämnarnas ekumenik" återstår att se nu efter detta ljudliga klavertramp från Livets Ord -pastorn.

Dålig ljudsynk, bättre ljud här 41:00 in i filmen

Jag tror inte ett dugg på att det är bibelsyn som gör att Ekman tycker att man måste vrida på bibelord för att legitimera kvinnligt föreståndarskap. Jag tror att det handlar om att han, liksom alla vi andra, selektivt varseblir. Ofta ser man dessa åsikter i patriarkala sammanhang likt Livets Ord. De som har åsikterna tror ofta att dessa åsikter är resultatet av bibelsynen.

Jag inbillar mig att bibelsynen ofta snarast är ett resultat av de personliga åsikterna. I ett centralstyrt sammanhang räcker det med att några få, kanske i värsta fall en enda, har en åsikt som styr en hel församlings bibelsyn. Men det är inte säkert att denna bibelsyn, även om idkarna tror detta, är en helt ärlig och bokstavstrogen sådan. Innan man analyserat sitt eget bagage, t.ex ett personligt fokus på behov av makt, kan man vara trygg i de resultat ens bibelsyn får. Den riktigt stora faran uppstår när de som lyssnar oreflekterat på en sådan ledare inte tänker på att Gud kan välsigna en ledare som har helt felaktiga åsikter på en rad områden. Det är just på grund av detta som Paulus uppmanar oss att pröva ALLT profetiskt tal (inklusive predikningar och frukostsamtal).

Det har funnits kvinnliga föreståndare i den svenska Trosrörelsens historia. Hur en av dessa blev behandlad och bortmanövrerad, centralstyrt från Livets Ord i Uppsala, är en historia för sig. Den som är intresserad kan forska själv i detta, jag vill inte måla ut enstaka personer genom att vara mer specifik än såhär.

Därmed inte sagt att jag har rätt. Jag är ju också ett barn av min miljö och mitt eget personliga åsiktsmyller. Jag är dock glad att jag i denna fråga inte står ensam med liberalteologerna, utan har tunga teologer som t.ex Gordon Fee med på tåget. Jag rekommenderar läsning av de fria prisbelönta artiklarna över detta och närbesläktade ämnen, på den evangelikala webbsidan cbeinternational.org.

Och ni kvinnor på Livets Ord som hör Ulf säga detta hårresande - köper ni det rakt av? Jag hoppas inte det. Låt ingen lura er att bara liberalteologer tror att Gud ordinerar kvinnliga föreståndare. Sätt er in i frågan! (sidan kräver gratis registrering för att mans ska få läsa, såg jag i efterhand.) Förut har Ulf Ekman försökt hålla så tyst som möjligt med just denna ultrakonservativa åsikt. Ställ er själva den viktiga frågan om varför Ulf just precis nu väljer att byta strategi och diskutera det öppet. Är det för att han fick frågan (för hundrade gången) och det råkade vara en kamera där, eller var det en mer genomtänkt flört med vissa delar av svensk kristenhet?

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen

Bloggat: Hundföraren, Emanuel Karlsten, The burden of proof, Michaels blogg, Carl-Henric Jaktlund

Varför narcissister?

2009-10-13T13:05:00.009+02:00

Varför har kristna sammanhang, vilket om och om låter sig bevisas, inte lättare än ickereligiösa när det gäller att avslöja och avfärda narcissister? Vad är det som gör att vi beundrar dem som beundrar sig själva?

Detta gäller inte bara Filadelfia i Knutby. Det gäller många karismatiska sammanhang där det mesta centreras kring en stark, oftast allmänt omtyckt ledare.

Handlar inte kristendom om att beundra Gud? Varför då istället ersätta denna beundran med ett uselt substitut - människobeundran?

En fråga vi bör ta med oss ifrån detta är också frågan om varför Sten-Gunnar Hedin så kraftfullt deklarerade att Filadelfia Knutby inte var en del av pingst. Som om detta med Knutby var en isolerad händelse! Morden var ovanliga, men narcissismen som på flera plan lade grunden för dem är sannerligen inte någon isolerad händelse. Att skilja det som hände i Knutby ifrån resten av personkultskristendomen är ingen sann väg att gå. Det är att gräva ner ytterligare ett lik, istället för att en gång för alla inspektera massgraven.

Sten-Gunnar Hedin (t.h) medverkar vid avläggande av klosterlöften vid Bjärka Säby

Mer: Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Kvällsposten, Kvällsposten, Michaels blogg, Bengts blogg

U p p r o p !

2009-10-13T12:20:00.014+02:00

Idag röstar riksdagen om FRA. Valet står mellan att behålla ett förslag som endast har kosmetiska skillnader emot det förslag som hela bloggvärlden förkastade sist frågan var uppe - och att helt enkelt förkasta FRA-lagen. Riva upp den, helt enkelt.

SvD har visat att försvarsutskottet som berett frågan inte ens SJÄLVA har läst på och vet vad FRA handlar om. Det känns tryggt för demokratin, när en av de viktigaste demokratifrågorna sedan 1939 ska implementeras, inte sant?

Läs denna debattartikel och ta dig tio minuter till att fundera på om detta verkligen är den väg du önskar att ditt land ska ta. Om inte protestera innan detta är ditt enda återstående alternativ :)

Tänk också på det som SvD tog upp, om att "tre miljoner fildelar illegalt" (enligt Ifpi, nota bene...). Tänk efter lite; om halva den del av befolkningen som har tillgång till internet fildelar illegalt, och gissningsvis ännu fler skulle göra det om de bara visste hur man gör - hur kan detta då vara olagligt i en demokrati? Vem vill ha denna lag, bör du fråga dig. Demokratin står på lång sikt på spel, varken mer eller mindre! Betänk hur många sketna bloggare som skriver om detta ämne.

Tänk sedan på att VARJE gång jag skriver om detta - och min blogg är ingen gigant direkt - får jag många och långvariga besök från IP-nummer som är kopplade till Ifpi och andra upphovsrättsorganisationer. Detta även när jag INTE skriver om piratkopiering, utan om integritets -och demokratiskydd enbart, renodlade demokratifrågor som tydligen hotar dessa kapitalstarka lobbyorganisationer. De kollar till och med min privata webbsida, som man med lite uppmärksamhet hittar om man läser min blogg noga. Detta får de gärna göra - men tänk på vad mycket pengar de plöjer ner i detta - och tänk sedan på att kontrollen av den allmänna opinionen ofta stavas "$$$". Var inte en av dem som väljer att titta bort.

Läs även gärna andra bloggares bra artiklar över ämnet: Opassande, Frykman, Rick Falkvinge, Stenudd. Vill ni bara läsa EN bloggpost så läs DENNA av Scaber Nestor.

SvD, DN, DN, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, SvD, SvD, SvD, Sydsvenskan, Dagen, Dagen, Dagen, SVT, SR.se

Positivt gällande IPRED: IDG, IDG, Nyteknik, Sydsvenskan, SvD, SvD, Aftonbladet

Lite statistik

2009-10-13T00:50:00.011+02:00

Detta blir en egotrippad artikel. Läs den om du har tråkigt.

Ibland måste jag kolla statistiken för att se vad som är helt meningslöst att skriva om, eller vad jag borde förbättra. Nu är detta inte ett helt säkert verktyg, för de gånger jag själv tycker att jag varit lite väl taskigt har jag varit väldigt poppis. Kristna gillar att läsa snask, liksom alla andra (det är en SYND, hörni!). Och den typen av god statistik är jag inte intresserad av. Bättre är när folk läser för att man skrivit bra, det kan man se någon enstaka gång när man verkligen jobbat igenom texten och folk sitter i fem-sex minuter och kollar ett gäng artiklar bara för att den första var hyfsad.

Såhär är det iaf:

Ämne: (inom parentes tid på sidan)

1. Politik / yttrandefrihet (8:14)
2. Ulf Ekman (6:32)
3. Mig själv / familjen / personligt (5:01)
4. Livets Ord (4:33)
5. HBT (4:15)
6. Jämställdhetsfrågor kvinna/man (4:13)
7. Religion, övrigt (4:07)
...
11. Totalt genomsnitt på alla ämnen / besök (3:31)

Och de som söker sig in via mitt namn från Google (John Nilsson) nöjer sig med att stanna i 1:51 vilket jag tycker är rätt okej med tanke på att jag är en vanlig svensson. Eller Nilsson, snarare.

Läsare av min blogg har spenderat sammanlagt 4517 timmar att läsa det jag skrivit. Det är jag rätt nöjd med, med tanke på att jag bara skriver sporadiskt. Mest trogna läsare är de som läser om....pamparaaaaa....Livets Ord! Sjuttioåtta procent av dem som läst en artikel på min blogg om detta återkommer sedan frekvent för att läsa mer. Tydligen något mina läsare vill att jag ska skriva mer om. Minst trogna är de som läst bloggen för att läsa något om HBT/HBTQ. Sannolikt för att jag som kristen genusvetare inom genusvärlden har en del ickepopulära åsikter - eller så tycker de att jag är okunnig :)

Enligt "IP address lookup" har jag fått besök både från FSB, Langley och Mossad. Vet inte om det stämmer, men det är ju spännande i så fall. FSB fick jag bara tre besök ifrån, och det råkade inträffa den enda gången jag skrev om Putin. Säkert en slump. Ja, och ett gäng träffar från Langley när jag skrev om presidentvalet i USA. Och några från Mossad när jag skrev om Netanyahu. Har de tråkigt på de där kontoren, undrar man? Jag skriver "Langley" för att man inte får närmare uppgifter än så, men man kan ju misstänka.

Flest besökare bor i:

1. Uppsala
2. Stockholm
3. Linköping (mina + jobbets besök kommer inte med i statistiken)
4. Göteborg
5. Malmö

Om ett par dagar har jag haft 50000 unika besökare. Det är rätt okej, för ett hobbyprojekt.

Livets Ords VD i Uppsala stiftsfullmäktige

2009-10-12T23:47:00.011+02:00

Detta kanske är gamla nyheter för många, men jag vill ändå berätta att min kusin Jonathan Ekman kom in i Uppsala stiftsfullmäktige. Detta innebär att en av de högst uppsatta inom Livets Ord -sfären numera påverkar Svenska kyrkans politiska situation på ett direkt sätt, och med detta även Livets Ord som organisation.

Jag har aldrig varit förtjust i Livets Ords politiska projekt, men måste jag välja mellan en liberal tomte som inte tror att Jesus Kristus är Guds son och på en ledare i Livets Ord, så väljer jag det sistnämnda. Är man inte kristen borde man öht inte vara valbar till Svenska kyrkans beslutande församlingar.

Övriga ledamöter som från "Kristdemokrater i Svenska kyrkan" tar plats i Uppsala stiftsfullmäktige vid sida av Jonathan Ekman, är Samuel Nygren, min söndagskolelärare Iris Denstedt Stigzelius, och Bo Reinholdsson. Jag ser fram emot att Ekman på sin nya post får visa åtminstone en del av Svenska kyrkan att kyrka aldrig bör handla om politik, utan om evangelium. Det borde kunna få plats även i stiftsfullmäktige.

DN, SMP, HD, HD, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen

Antipirat-vansinnet får siffror: 4 miljarder

2009-10-12T00:07:00.001+02:00

Dubbelt så mycket som piratkopieringen.

Så mycket kostar implementeringen av de nya antipiratlagar som ligger på förslag i Storbritannien. Liknande lagar finns på förslag i de flesta EU-länder, och gemensamt för dem alla är att de vingklipper demokratiska rättigheter. Detta är upphovsrättsorganisationerna väl medvetna om och erkänner - men de tycker att deras rätt till att skydda sin egendom går före andra hänsynstaganden.

Jag tycker att ni som läser den här bloggen bör ta er en rejäl funderare på hur pass viktig den här frågan egentligen är för demokratin. Det handlar inte om att några snoriga tonåringar ska få behålla rätten att ladda hem musik olagligt.

Istället handlar det om att enormt kapitalstarka organisationer med egenintresse, tvingar fram en lagstiftning som är negativ för nästan samtliga inom EU. Mindre än en promille av befolkningen gynnas av lagarna, resten drabbas negativt.

Det handlar heller inte om att skydda kapital i realtid. Det handlar om makt. Kostnaden för piratkopieringen är inte särskilt stor i jämförelse med vad makten att forma framtidens mediasamhälle är värt. Det är detta det handlar om. Somliga av mediabolagen som verkar för utvecklingen har dessutom inte varit främmande för att använda maffialiknande metoder.

Denna fråga är oerhört avgörande för vad slags demokrati vi kommer få inom EU. Ska girigheten verkligen få förstöra möjligheterna till framtida paradigmskiften inom kommunikation och demokrati? Frågan måste tas på allvar.

IDG, IDG, IDG, IDG, IDG, SvD, Metro, Opassande, Frykmans liberala blogg

50 Shekel

2009-10-10T17:24:00.006+02:00

Först tänkte jag: "vad är det där för trist Eminem-wanna-be", men sen lyssnade jag och såg att detta var något speciellt. Trots att jag egentligen aldrig lyssnar på den här typen av musik.

Min kompis Michael ska intervjua honom inom kort, håll koll på hans blogg.

Aviad Cohen - Hooked on the truth

Wave! Så gör du för att få din blogg rekommenderad.

2009-10-10T14:52:00.005+02:00

Ge mig en invite, nån :)

Klicka här

Så lägger jag dig i min blogglista. Finns denna post kvar så har jag ingen invite än.

Aktuella länkar: 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17,18,19,20,21,22,23

Är du säker på att det handlar om kvinnorna, Ulf?

2009-10-08T15:14:00.020+02:00

Jag skrev, något irriterat förvånad, en första reaktion på Ulf Ekmans uttalanden om kvinnligt föreståndarskap på Facebook:

"Det är ju tur att inte maktmissbruk är en diskvalificerande faktor för föreståndarskap enligt praxis på Livets Ord, för då skulle man nog många gånger blivit tvungen att "vrida på bibelordet" för att nödtillsätta kvinnor på föreståndarposter i församlingen ifråga."

Nu lite efter det att irritationen och bedrövelsen lämnat mig kvarstår min undran om det verkligen är bibelsyn som gör att maktmissbruk å det grövsta har fått passera ostraffat på Livets Ord under många år, medan kvinnligt föreståndarskap varit självklart (men ej så ofta uttalat) tabu.

Dålig ljudsynk, bättre ljud här 41:00 in i filmen

Jag tror inte ett dugg på att det är bibelsyn som gör att Ekman tycker att man måste vrida på bibelord för att legitimera kvinnligt föreståndarskap. Jag tror att det handlar om att han, liksom alla vi andra, selektivt varseblir. Ofta ser man dessa åsikter i patriarkala sammanhang likt Livets Ord. De som har åsikterna tror ofta att dessa åsikter är resultatet av bibelsynen.

Jag inbillar mig att bibelsynen ofta snarast är ett resultat av de personliga åsikterna. I ett centralstyrt sammanhang räcker det med att några få, kanske i värsta fall en enda, har en åsikt som styr en hel församlings bibelsyn. Men det är inte säkert att denna bibelsyn, även om idkarna tror detta, är en helt ärlig och bokstavstrogen sådan. Innan man analyserat sitt eget bagage, t.ex ett personligt fokus på behov av makt, kan man vara trygg i de resultat ens bibelsyn får. Den riktigt stora faran uppstår när de som lyssnar oreflekterat på en sådan ledare inte tänker på att Gud kan välsigna en ledare som har helt felaktiga åsikter på en rad områden. Det är just på grund av detta som Paulus uppmanar oss att pröva ALLT profetiskt tal (inklusive predikningar och frukostsamtal).

Det har funnits kvinnliga föreståndare i den svenska Trosrörelsens historia. Hur en av dessa blev behandlad och bortmanövrerad, centralstyrt från Livets Ord i Uppsala, är en historia för sig. Den som är intresserad kan forska själv i detta, jag vill inte måla ut enstaka personer genom att vara mer specifik än såhär.

Därmed inte sagt att jag har rätt. Jag är ju också ett barn av min miljö och mitt eget personliga åsiktsmyller. Jag är dock glad att jag i denna fråga inte står ensam med liberalteologerna, utan har tunga teologer som t.ex Gordon Fee med på tåget. Jag rekommenderar läsning av de fria prisbelönta artiklarna över detta och närbesläktade ämnen, på den evangelikala webbsidan cbeinternational.org.

Och ni kvinnor på Livets Ord som hör Ulf säga detta hårresande - köper ni det rakt av? Jag hoppas inte det. Låt ingen lura er att bara liberalteologer tror att Gud ordinerar kvinnliga föreståndare. Sätt er in i frågan! Förut har Ulf Ekman försökt hålla så tyst som möjligt med just denna ultrakonservativa åsikt. Ställ er själva den viktiga frågan om varför Ulf just precis nu väljer att byta strategi och diskutera det öppet. Är det för att han fick frågan (för hundrade gången) och det råkade vara en kamera där, eller var det en mer genomtänkt flört med vissa delar av svensk kristenhet?

(teologiska invändningar i kommentarsfunktionen besvaras inte, men känn er fria att diskutera med varandra. Teol. dr. Per-Axel Sverker tycker såhär)

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen

Bloggat: Hundföraren, Emanuel Karlsten, The burden of proof, Michaels blogg

Nyopererad

2009-10-07T21:59:00.007+02:00

Nyss skar de i mitt högra öga. Jag har nu i efterhand upptäckt att det var mitt dominanta öga, då det icke förtäckta stundvis slocknar och måste sättas igång igenom genom att jag blinkar. Varje gång jag gör det gör det tämligen ont - detta är värre än både min whiplash och migrän samtidigt när de är som värst. Spy-migrän, pratar jag om nu.

Dum läkare behövde nästan hotas för att skriva ut sockerpiller (citodon) och vägrade blankt att skriva ut morfin, vilket egentligen är det enda som biter på mig. Jag är en sån där som kan äta maxdos dexofen och inte ens känna av det i kroppen. Men läkarna har ju sina förb****de tabeller...

Hur som helst, kan vara lite inaktiv de närmaste dagarna, skriver detta utan att titta så ursäkta eventuella stavfel.

Bredband är som E4:an

2009-10-01T10:18:00.008+02:00

Nio högsta företrädare för stora internetoperatörer i Sverige, förde i morse fram sina farhågor om ett sammanbrott för internet om idioter får fortsätta ställa omöjliga krav på de som tillhandahåller internet.

Jag förstår inte ens varför detta måste debatteras. Eller alltså, jag förstår varför det måste debatteras NU när aningslösa klantskallar stiftar regler som omöjliggör internetoperatörernas jobb. Men jag förstår inte hur det ens var möjligt att hamna där vi är idag. Hur ogenomtänkta är lagstiftarna egentligen? Joel Montes "Common sense is the least common of all senses" verkar passa bra in på denna situation.

Det som Erik Heilborn (vd TDC), Geogi Ganev (vd Bredbandsbolaget), Jon Karlung (vd Bahnhof), Mikael Ek (vd Svenska Stadsnätsföreningen), Niclas Palmstierna (vd Tele2 Sverige), Ola Norberg (vd Alltele), Roger Söderberg (vd BT Nordics), Stefan Trampus (chef för Bredbandstjänster Sverige, TeliaSonera) samt Tomas Franzén (vd Com Hem) för fram är fullständiga självklarheter för samtliga som tänkt igenom frågan och är ärliga med vilken slutsats de dragit. Förutsatt att de läst på innan de försökt dra slutsatser, givetvis.

Bredband är som en motorväg, och detta händer om samtliga bilar ska kontrolleras

Bredband är som E4:an. Det rusar flera hundra tusen bilar förbi Fredhällstunneln i centrala Stockholm, en flaskhals för E4:an. Varje dag. Det vissa vill ålägga internetoperatörerna kan jämföras med att ägaren till E4:an skulle vara tvungna att stoppa varje enskild bil för att kolla så ingen olaglig verksamhet skedde i bilen. Och då inte bara om bilen var i okej skick, om hastigheten hållits eller om föraren är nykter - utan även om bilen möjligen innehåller föremål som inte får transporteras i bilar.

Inte ens en bananrepublik med en paranoid diktator vid rodret skulle införa sådana metoder på stora motorvägar. Men de paranoida, giriga motsvarigheterna till dessa diktatorer tillåts genom ombud att få sin vilja igenom när det gäller bredbandet. Att jag talar om mediabolagen i första hand och fanatiska säkerhetsivrare i andra hand är implicit, men jag nämner det ändå här så att även dessa två kategorier kan förstå vad jag skriver.

Somliga säger att ägare till upphovsrättsskyddat material måste få sina rättigheter tillgodosedda. Ja - men inte på bekostnad av urgamla demokratiska principer, övriga samhällsmedborgare eller Sveriges möjlighet att utvecklas som IT-nation. Trist bara att lagstiftare i Sverige inte är intresserade av att läsa på faktaunderlag eller använda "common sense" innan möjliggör vansinne. De borde åtminstone veta ATT de frammanar en IT-katastrof innan den är helt över dem. Är medlemskap i Piratpartiet enda sättet att stoppa dem? Kommer de fortsätta vägra lyssna ända fram tills valdagen?

Mer: SvD Brännpunkt, DN

Bloggat: Anna Troberg, Opassande, Jardenberg unedited, Farmorgun, Sugbloggen, Henrik-Alexandersson.se, Mattias Andersson, Jinge (censurerar visserligen bloggkommentarer med "fel" åsikter, men jag tar med honom här ändå), Bilgalning.se
, Copy me happy

Vad är problemet egentligen?

2009-10-01T09:47:00.004+02:00

Jan-Olov får heta Madeleine i tilläggsnamn, har Regeringsrätten fastslagit. Många är upprörda.

Jan-Olov?

Jag är irriterad! Men inte på Jan-Olov eller Regeringsrätten, utan på alla ogenomtänkta som måste lägga sig i och bli upprörda över vad Jan-Olov vill heta. Vad är egentligen problemet med att inte ha könsbestämda namn? Att vi är vana vid att namn i alla tider varit könsbestämda? Det är inget argument.

Jag har svårt att tänka mig en situation där det genom just själva namnet är viktigt att genast veta vad det är för kön på bäraren av sagda namn.

All denna upprördhet påminner mig om den tyranniska tid då kvinnor var tvungna att klippa av sig håret och bära hatt för att få röra sig i miljöer som bara var tillåtna för pojkar och män. Jag dristar mig att säga att den som blir upprörd över Jan-Olovs tillnamn helt enkelt inte kan ha tänkt igenom saken ordentligt.

Värst av allt för mig som bibeltroende kristen är att så många kristna reagerar negativt. Som om denna fråga hade något med kristendom att göra. Ge mig en bibelvers men inga känsloargument, tack!

Mer: GP, Aftonbladet, Jan-Olov Madeleine på Newsmill, SvT

Förvånande och utmärkt av Birger Schlaug

2009-09-30T00:30:00.015+02:00

Även jag upptäckte sent omsider den debattartikel som Miljöpartiets före detta språkrör Birger Schlaug låtits publicera i Dagen Debatt.

God demokrat ................................ Liberal PK-kyrkoföreträdare

Den är UTMÄRKT! Han har verkligen förstått vad demokrati är, vad yttrandefrihet är, vad religionsfrihet är - och dessutom klandrar han den liberala Svenska kyrkan för att den försöker knöla ner Gud i en människoskapad bur (fast det kallas att "inte begränsa Gud"). Summan i det han säger att Gud inte anpassar sig efter vad människor för tillfället anser vara rätt, och det bör inte heller kyrkan göra. Detta säger han trots att han förmodligen står närmare de liberala åsikter Svenska kyrkan alltmer anammar än han står de konservativa åsikter han menar att kyrkan måste tillåtas få ha kvar.

Låt mig citera:

"En Gud som håller upp fingret och ser vart det blåser är inte mycket till Gud. En kyrka som gör samma sak, är inte mycket till kyrka. Även om jag och mängder med andra tycker att det är trevligt, gott och klokt.Men själva grundtanken för Guds existens är ju att han och människor inte är samma sak. Vem som helst kan givetvis tolka Gud, tolka Gud så att det passar den egna livsstilen, de egna åsikterna och därmed må bättre, känna sig legitimerade av högre ort. Men en kyrka, en religion, måste rimligen var mer fastnaglad i vad som gäller än så."

Detta är sannerligen rakryggat. Även om Schlaug kan ha någon egen agenda för att säga det han säger tror jag att han till stor del vill stå upp för de demokratiska värden som från början drev honom till politiken. De värden dem som söker det politiskt korrekta ju givetvis alltid arbetar för att undermindera. Läs den!

Bloggat: 1,2,3

Hela Netanyahus tal i FN

2009-09-26T02:05:00.002+02:00

Videon är postad av min kompis Michael. Vill ni kommentera kan ni göra det på hans blogg, där du också hittar en svensk översättning i textform. Du som är en sån där som inte kan låta bli att reta dig på Israel av ren instinkt bara för att du köpt en trångsynt vinklad bild av situationen, överraska dig själv med att lyssna igenom hela talet! Och överraska mig genom att även låta (det naturligtvis partiska) talet skapa ickekategoriska frågor hos dig.

Men nu talade jag förstås om minoriteten. Ni andra bör också se talet, det visar nämligen hur få minuter till midnatt det egentligen är innan det smäller.

Ljög Vatikanen? Eller är det bara SVT-såpa?

2009-09-23T21:36:00.012+02:00

SVT:s Uppdrag granskning visar att Vatikanen kände till intervjun med Richard Williamson, trots att de hävdat bestämt att de inte hade någon vetskap om detta och att det var ett "olyckligt sammanträffande".

Videoklippet beskriver Williamsons ståndpunkter

Dagen skriver:

"Nu avslöjas att Vatikanen kände till den berömda intervjun med förintelseförnekaren Richard Williamson när beslutet att häva bannlysningen av SSPX fattades - vilket tidigare förnekats."

Det öppnar för tre möjliga scenarion:

1. Vatikanen ljuger avsiktligt - med eller utan Påvens vetskap
2. Påvens närmaste män undanhöll informationen ifrån Påven för att ge honom s.k. "rimlig förnekelsemöjlighet", vilket fick Påven att lämna oriktiga uppgifter.
3. Uppdrag granskning ljuger med sin framställning

Vilket är det? Jag vet att Uppdrag granskning tidigare genom klipp-och-klistra-metoden vänt vitt till svart och vice versa, men kan sådana kreativa verklighetstolkningar även nu ligga bakom detta? Vad säger ni? Jag gillar inte påvedömet så jag vill gärna tro Uppdrag granskning, men problemet är ju att de varit så oärliga tidigare.

Nyheten har i alla fall blivit internationell, och ger sådana ringar på vattnet att ett säkert svar på frågorna förmodligen kommer att pressas fram i någon form. För närvarande förnekar Romerska katolska kyrkan uppgifterna kategoriskt.

Själv litar jag inte ett dugg vare sig på Vatikanen eller Uppdrag granskning. Jag tror att dessa intressesfärer båda är kapabla och villiga att böja sanningen efter profit. Så jag är nyfiken på vem som är oärlig denna gång.

Dagen, Dagen, Dagen, SVT, SVT, SVT

Bloggat: Bengts Blogg (1,2), Aletheia (1,2), Nytt och Noterat, Jonathan Leman

Anna Anka, Kalle Anka och andra ljushuvuden

2009-09-18T11:37:00.006+02:00

Anna Anka, personen som stått för månadens förmodligen mest korkade offentliga uttalande, välkomnas (sannolikt just pga detta) in i Kristdemokraterna, av deras partisekreterare.

Anna: - "Det är naturligt för en kvinna att vara hemmafru, att serva sin man och att hålla hemmet snyggt. Det är synd om både män och kvinnor i Sverige."

Man frestas tänka att det åtminstone är synd om hennes egen man, och synd om henne. Uttalandet kommer ifrån den debattartikel som Newsmill förnedrade sig själva genom att publicera. Jag tycker dock att det var bra att Newsmill lät sig förnedras på detta sätt - för i ett land med åsiktsfrihet ska även puckon få uttala sig. Det är viktigt. Och det är även viktigt att i ett land med religionsfrihet få tro att det är "naturligt" för kvinnor att ha den roll som industrialismen skapade under 1800-talet (att hon är hemma och tar hand om barn och hushåll). Att detta skulle vara den naturliga rollen för kvinnor är en filosofisk/religiös uppfattning som inte finner något stöd i fakta, men det är ändå väldigt viktigt ATT man ska kunna få tycka så.

Vad rör sig i huvudet på en Anka? Länkat från Expressen

Men givetvis bör man vara beredd på att uppfattas som knäpp eller religiös fanatiker om man gör det. Och av den orsaken förstår jag att Kristdemokraternas partisekreterare fått väldigt stark intern kritik för att han offentligt välkomnade en person som offentligt givit prov på denna arkaiska uppfattning. Jag tycker att partisekreterare Lennart Sjögren bör förklara sig tydligare, om det nu ens är möjligt såhär i efterhand. I mina ögon har han skadat Kd, som visserligen aldrig stått högt i kurs hos mig, som nu genom Sjögren möter reaktionen att jag tänker "typiskt!" när jag hör om detta. Och så sjunker de lite till. Trots att kvinnoförbundet försöker rädda upp situationen.

Och varför skrivs det så mycket i tidningarna om detta, tro? Jag håller med om att en del blir upprörda, även om de flesta nog inte tar ankan riktigt på allvar. Främsta orsaken till att hon fått precis så mycket uppmärksamhet som hon vill ha, är nog att det alltid är roligt att skriva om en pajas som tar sig själv på allvar. Här är en ytterligare demonstration, om inte Newsmillsartikeln som någon hjälpte henne att skriva, räckte.

Dagen, Dagen, SvD, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, HD, Kvällsposten, Kvällsposten,

Bloggformatet: Svensson, Trollhare, David Gottlieb, Bloggvärldsbloggen, SvD, SvD, IDG, HD, HD, Nalin Pekgul

Det "viktiga" kulturarvet

2009-09-17T10:30:00.000+02:00

Jag begriper mig sannerligen inte på de människor som tycker att det viktigaste kyrkans styrelsefolk kan göra är att ta vara på kulturarvet. Men förmodligen beror detta på att jag har den konservativa synen att kyrkan, och allt som kallas för kristen kyrka, utan undantag ska ha en kristen utgångspunkt.

Läsarna av tidningen Dagen fick frågan om vilken fråga som var viktigast. Dagen är en kristen tidning, vilket återspeglar sig i resultatet:

Något är väldigt fel om det är möjligt att bli vald till en styrande roll i kyrkan utan att ha en biblisk agenda. Visst, när det gäller detaljfrågor är kristna ibland lite oense, men på det stora hela kretsar kärnan i budskapet kring att alla: syndat och är i behov av frälsning, som bara kan komma och har kommit genom Jesu Kristi död och uppståndelse, en nåd som tas emot genom tro. Tron i sin tur är en gåva. För att återfå gemenskap med Gud behöver alla människor denna frälsning. Kyrkans främsta uppgift är att förmedla budskapet om denna frälsning, övrigt är sekundärt.

Jag kan förstå att det politiska system som idag råder i Svenska Kyrkan startade för länge sedan, av sekulära syften. Men systemet bör på något sätt avskaffas. Det är inte meningen att en människa som inte har en personlig levande tro på Jesus Kristus ska få välja vem som ska styra kyrkan - och än mindre är det meningen att en sådan person ska få VARA den som väljs till sådan post. Det är inte förenligt med kristen tro, oavsett hur man tolkar bibeln eller kyrkans historia.

Mer om mandatfördelningen i Dagen

Så jag sällar mig till skaran som uppmanar alla kristna med levande tro som är medlemmar i Svenska Kyrkan, att gå och rösta. Och rösta för allt i världen inte då enligt den vanliga partilinjen, utan rösta på sådana som vill hålla det sekulära utanför kyrkan. Bort med dumheter som anknyter till tanken att kyrkan ska vara en allmänt behjälplig samhällsinstitution. Det ska kyrkan aldrig vara. Det FÅR aldrig någonsin bli kyrkans roll. Vad skönt det vore om de som prioriterar humanism framför kristendom kunde bli utsparkade ifrån kyrkans styre nu den 20:e september! De har inte där att göra, om Svenska Kyrkan är en kristen kyrka. Lika lite som de som sätter moralistiska bud före evangeliet har där att göra.

För att styra en kristen kyrka ska man vara kristen enligt biblisk definition, och dessutom vara ett föredöme i detta i jämförelse med andra, punkt slut.

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, GP, Dagen, GP, barometern.se, barometern.se, SvD, SvD, SvD, HD, Sydsvenskan, Världen idag, DN, DN, SMP, Expressen, Expressen, Expressen, Expressen, Michaels blogg

Rhema Trust

2009-09-16T20:27:00.002+02:00

Jag har inte haft något att skriva om på sistone, och när jag haft det så har tiden saknats. Men nu fick jag se ett roligt brev som adresserats i mitt namn men till min flickväns adress.

Från "Rhema Trust". Rhema är ett ord som varit väldigt stort inom Trosrörelsen, där man menat att det betytt "Guds talade ord" som komplement till Logos, "Guds skrivna ord". Något som inte resten av kristenheten håller med om, och man kan anta att en organisation som har ordet "Rhema" i namnet hör till Trosrörelsekategorin.

Jag vet inte om det är vän eller fiende som beställt de små böckerna "Det kristna livets grundläggande principer" i mitt namn till en adress jag inte bor på, men jag tänker att det nog snarast är någon av mina galna kompisars uttryck för humor.

"ha ha"

Nu undrar jag bara hur man avbeställer skiten. Michael, Johannes och Andréas - om det är någon av er så kommer jag att HÄMNAS!! (om det är någon som gjort det i bästa välmening så säger jag väl "tack, men nej tack")

:)

Som Caroline Glick förutspådde

2009-09-06T21:14:00.010+02:00

...och många med henne: Netanyahu trotsar USA:s, eller snarast USA:s presidents krav på Israel om att de ska sluta bygga bosättningar på ockuperade områden, alternativt sluta förhålla sig passiva till de israeler som trotsar förbudet att bygga där.

Bloggaren Caroline Glick förklarade alltså i slutet av augusti, i en intressant bloggpost, hur Israel borde agera i denna fråga för att inte får Obamas tumme i ögat. Jag tycker bloggposten är läsvärd även om jag kanske inte tycker att Israel "borde" göra på det ena eller andra sättet i frågan.

Hur som helst hårdnar det politiska klimatet kring Israel nu när även USA börjar ställa hårda krav på det lilla landet. Jag är, som amatör och privattyckare, lite bekymrad över vad som kan komma att hända under det närmaste halvåret i den regionen. Jag är rädd att det kan bli illa även om jag hoppas på motsatsen. Israel får hård press emot sig för sin lokala politik av sina allierade, något som de grannländer som hatar dem lär utnyttja. Vad tror ni?

Om man nu håller fram en hård linje emot Israels sätt att hantera de palestinska araberna och deras självstyre - hur långt är man samtidigt beredd att försvara Israels rätt att försvara sig emot dess större fiende? Om det haglar tio tusentals raketer som är riktad emot deras civilbefolkning, skickade av organisationer som sponsras av Iran och Syrien - har de då rätt att kapa fartyg som transporterar sådana missiler till deras fiender? Jag tycker det verkar rimligt faktiskt, om de nu gjort vad som påstås i artikeln.

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, SvD, SvD, UNT, DN, DN, DN, Sapere Aude, GP, GP, Sydsvenskan, Haaretz, Haaretz

Sista färden

2009-09-06T00:25:00.007+02:00

Idag var det begravningsgudstjänst med minneshögtid. Platsen var Livets Ord i Uppsala, och arrangemanget var så bra genomfört att vi som var där kunde koncentrera oss på det väsentliga; minnen av farfar, varandra, tankar och känslor.

Jag sa ajö till farfar redan timmarna innan han gick hem till Herren. Jag fällde en tår då, och bad den sista bönen för honom då. Jag trodde inte att det skulle bli emotionellt för mig idag just därför, jag funkar ju inte som de flesta andra. Men denna gång bedrog jag mig. Jag kände smärta. Smärtan av att min farmor, som levt nästan dubbelt så länge tillsammans med farfar än jag har levt, måste säga sitt sista ajö. Man vet att man kommer ses igen, men det tar inte bort avsaknaden.

Saknad av den man som jag vuxit upp tillsammans med. Som med milda ord korrigerade mig när jag vände upp och ner på hans hem några hundra gånger i mina tidigaste år. Han som kastade sig upp på cykeln i språnget som 65-åring och som sprang i elljusspåret en bra stund efter sin 70-årsdag.

Så jag fick något dimmigt i ögonen när jag sa mina sista ord till honom: - "Hej då farfar, vi ses snart"
____________________
Bilder

1. Farfar framför Fridhem; 2. Jag och kusinerna Kristofer, Fredrik, Simon, Samuel och Benjamin bugar inför att bära ut kistan till bilen

Jag tar in ögonblicket, och kusin Aron (utanför bild, t.v.) utbrister "Sista färden" - bättre val än "sista vilan" om man kände farfar

Det som gjorde ont var att se farmors smärta

Närmast kameran min flickvän Ulrika. Bakom henne mormor, och mitt emot mormor satt Stens änka, min farmor. Bredvid henne Birgitta, och bredvid Birgitta hennes make Ulf. Vid minneshögtiden var det mängder av människor som ville hålla tal, vilket visar hur omtyckt farfar var. Vissa som inte kände honom så väl kunde dock gärna talat hälften så länge. All heder åt dem som gjorde arrangemanget dock - det var som jag sa i början av posten, en minneshögtid som gav chansen till reflektion och känslor utan att man märkte så mycket av det som inte ska märkas en tid som denna.

Jag har fått två berättelser om denna klocka som idag gick i arv till mig. Den ena är att det skulle vara den klocka som farfars far fick i bröllopsgåva av sin hustru, som omnämns i boken "Det hände på min väg" (delades ut till alla som var på minneshögtiden). Den andra berättelsen är att den skulle vara en belöning för de hjältedåd farfars far gjorde som lots. Både farfars far och farfars farfar fick medalj av kungen för att de räddat livet på folk som gått igenom isen. Jag ska reda lite i frågan och skriva en enda version här såsmåningom. Zenith-klockan är i alla fall vacker, och ska till en gammal kompis, urmakare, för ordentlig invärtes rengöring. Sådan som både klockor och människor behöver åtminstone någon gång per hundrade år.

Min erfarenhet: Migrationsverket bör rikta luppen inåt

2009-09-04T16:01:00.005+02:00

Migrationsverkets chef har kritiserat vissa kommuner för att de samordnar sitt emottagande av ensamkommande asylsökande barn -och ungdomar, med andra kommuner. Detta istället för att själva bygga upp en lokal kapacitet för sådan verksamhet.

Somliga tycker att detta är oetiskt, eftersom de utnyttjar Migrationsverkets generösa ersättningsregler som finns för att komma till rätta med det över två år gamla problemet med långa köer för barnen och ungdomarna. Men vad som verkligen är oetiskt är att handläggare tillåts jobba kvar på migrationsverket utan att de engagerar sig personligt i de fall de utreder. Jag tycker att det är oetiskt att jobba med människor utan att bära detta engagemang ständigt. Enligt avhoppade jurister som tidigare jobbat för Migrationsverket, är det inget annat än ett lotteri för dessa barn -och ungdomar om de får stanna eller inte. Det har mindre att göra med deras bevekelsegrunder, och mer att göra med vilken handläggare de får tag på, om de inte till och med har oturen att glömmas bort och därför slarvigt snabbutredas (med avslag som följd).

Dessa påståenden rimmar inte dåligt med mina egna erfarenheter från att ha jobbat inom sådan verksamhet. Jag är av sekretesskäl förbjuden att gå in djupare i detaljer, men jag kan säga att erfarenheter av Migrationsverket innebär både sorg och ilska på regelbunden basis.

Om man inte som utredare gör sitt yttersta för att varje enskilt barn eller enskild tonåring ska få maximera sin möjlighet att få sitt fall gjort rättvisa, bör man söka nytt jobb. Om man som chef för Migrationsverket inte ger resurser för att möjliggöra detta, bör man också söka nytt jobb.

Ett annat problem som jag tycker blir för lite belyst i svensk media, är hur konvertiter och ickenormativt sexuella blir behandlade i dessa utredningsärenden. I Iran blir både kristna och homosexuella avrättade på inga andra grunder än att de är just kristna eller homosexuella, eller om de har otur, både och. Men ni ska inte tro att sådan övertygelse eller läggning alltid räcker för att få asyl i Sverige! Som en orsak till nekande av asyl har bland annat hörts att det inte går att bevisa att någon är kristen eller homosexuell.

Irakiske evangelisten Jacob Najiam

Frågan är om dessa drabbade verkligen ska behöva drabbas av Migrationsverkets problem med att lösa sina utredningsfrågor? Enligt Sharia blir man ett huvud kortare både om man konverterar till kristendom eller om man blir påkommen med homosexualitet. Det är emot den bakgrunden du ska läsa Dick Erixons blogginlägg, brunblått självgott skrivet som vanligt. Vad skulle du göra om du visste att du skulle dö om du inte flydde Migrationsverkets utvisningsbeslut?

Jag är en känslosam man med stundvis hett temperament. Ibland fantiserar jag om att placera en sådan migrationsverksutredare mitt i Teheran iförd läderbögklädsel med en bibel under armen och med sönderklippt svenskt pass. För att se vad som skulle hända, liksom.

Dagen, Dagen, DN, NA, Dagens samhälle, Mullvaden, Dick Erixon

Superkyrka?

2009-08-28T02:17:00.015+02:00

Intressant profetia (Wilkerson). Om ni som lyssnar på den liksom jag kan avstå ifrån att alltför mycket tänka på den usla musiken i bakgrunden till budskapet, kan ni kanske få er en tankeställare. Hur stämmer denna profetia, flera decennier gammal, överens med utvecklingen i kyrkan idag? Och, bör man fråga sig, ÄR detta en profetia eller bara en mycket kvalificerad gissning av en person som har lätt för att se mönster i religiöst, politiskt och mänskligt beteende?

Stefan Swärds granskning av den frikyrkligt liberala Maclaren (1,2,3), Reaktionen, och givetvis Stefans skarpa analys (1,2) av hur kritiken emot honom gått till (inklusive den ifrån de högsta hönsen). Som alla sett finns det ett pris för den som har en åsikt i kyrkan som är skarpare än dragkroken på en bil. Be för Stefan.

Läs även Michaels (nya) blogg (1,2) och ta även gärna en titt på den gamla, här.

Andréas Glandberger tar upp frågorna kring den nya ekumeniken ifrån ett annat perspektiv, och fokuserar mer på Trosrörelsens oheliga allians med vad de kallar för "de historiska kyrkorna".

Fler bloggar: Aletheia, Kolportören, Den radikalreformatoriska bloggen, Jaktlunds blogg

Och någon som har ett helt annat perspektiv, men som vissa gärna helt felaktigt gärna buntar ihop med postmoderna emergent-folk (bara att läsa så förstår du vad jag menar).

Jag undrar hur mycket av kristendomen som kommer försiggå inom organiserad kyrklighet om tio år. Vi har som kristna inte längre råd med kyrkor som fungerar även utan daglig vägledning av Guds Ande (på fast biblisk grund). Strukturer som bär upp religiösa mönster som kan ersätta Gud är av ondo. Vi står inför ett paradigmskifte, men vad som är vad i detta skifte är inte så lätt att se. Under tiden som Gud skakar det som kan skakas, kommer det gå runt människor som också skakar vad de kan skaka, och deras lena ord kan lätt misstas för att tjäna Gud, om den som lyssnar inte rotat sitt sinne i bibeln. Under tiden som Gud dekonstruerar det som kan dekonstrueras, kommer det också finnas människor som dekonstruerar vad de kan dekonstruera, och...

Håll ögonen öppna!

Hur många konstgjorda lungor finns det?

2009-08-27T02:29:00.010+02:00

När jag ser hur sjukvårdspersonal, gärna chefer, ger lugnande besked om att de dödssjuka människor som drabbats av den så kallade Svininfluensan (pandemin H1N1 2009) får livsuppehållande vård genom en konstgjord lunga (ECMO), undrar jag minst två saker.

länkad från dagen.se

Hur många konstgjorda lungor finns det? Det finns ett samarbete inom EU där de sjukhus som har konstgjorda lungor hjälper varandra om dessa blodsyresättande maskiner skulle vara upptagna på det egna sjukhuset. Folk skickas kors och tvärs. En till Danmark, nästa till England. Det kan inte finnas många, om folk ibland skickas från England och hit, och ibland vice versa.

Vilket leder mig till nästa fråga: kommer lungorna ta slut när influensan smäller till norra Europa på allvar?

Mer: Dagen, Dagen, Dagen, DN, DN, Aftonbladet

Länge leve demokratin Israel

2009-08-22T05:07:00.013+02:00

Såhär på morgonkvisten funderar jag på om det är just för att Israel är en demokrati, som så många tycker om att hacka på dem? Jag menar, i en region där demokrati är ett ord som nästan inte existerar, och där övergrepp av fruktansvärda mått sker varje dag, väljer man att slå på den stat som begår MINST sådant i regionen. Märkligt.

Israel borde inte ha lämnat in en officiell protest till svenska UD - det visar tyvärr att de har brister i sitt eget demokratiska system om de tycker att staten ska kritisera eller styra media. Israel borde vara hårdare och noggrannare emot penalism hos rötägg vid deras gränsposteringar. Det borde vara långa fängelsestraff för den som använder mobbningsmetoder med k-pist i hand, 10 år minst.

Men svenska medier borde inte på ett så pinsamt sätt visa sin partiskhet emot Israel och för de muslimska länderna i regionen. För att använda ett uttryck från Jesus, så silar de mygg samtidigt som de sväljer kameler. Det finns förstås undantag här, vilket en ledare i SvD visar. Aftonbladet borde skämmas, inte för sin iver för yttrandefriheten, men för sin dubbelstandard. Det är tydligen okej för svenska regeringstjänstemän att kritisera brödranationen Danmark för Muhammedaffären, eller be muslimska diktaturer om ursäkt för att Muhammedkardikatyrerna publicerats även i Sverige, medan det tydligen INTE är okej för en svensk ambassadör att be om ursäkt lokalt på plats i Israel. Otroligt. Helle Klein visar som vanligt samma mått av opartiskhet som en Hammarbyare i ett derby emot AIK.

Personligen tycker jag om vår svenska tryckfrihet och yttrandefrihet, med brasklappen att jag tycker den är för begränsad. Jag tycker inte att yttrandefriheten ska begränsas av hatbrottsklausuler. Jag hävdar, kanske naivt, att mörka åsikter bäst bekämpas ute i ljuset, med argument. Ingen ska be om ursäkt för att Jesus, Muhammed eller någon annan religiös ikon förolämpas i media. Ingen ska be om ursäkt för att Israel framställs som en skurkstat, lögnaktigt dessutom. Ryktesspridning, kollektiv förolämpning och uppvigling är tyvärr baksidor på det fria ordet. Förbjuder vi dessa tre vidrigheter så förbjuder vi även alla fördelar som finns med det fria ordet, inklusive dess nödvändighet för att försvara varaktig demokrati.

Men moraliskt bör media ta ett ansvar. Man bör i rimlighetens namn göra negativ skillnad på alla diktaturer i mellanöstern, och på Israel som är en demokrati. Man bör sluta med att framställa bilden av att Israel med mobbningsmotiv förtrycker araber lokalt, dvs palestinier, och istället djupare belysa Israels prekära situation där de försvarat sin rätt att existera emot fiender som är hundra gånger fler än dem själva. Det finns flera nationer i mellanöstern som skulle tycka att det var ett litet offer att svepa alla arabiska palestinier av kartan, om de samtidigt kunde utplåna Israel. Ett kärnvapenutvecklande Iran är ett exempel, men även Libyen och Syrien skulle nog inte tveka om de fick ett gott nog svepskäl.

För övrigt tycker jag att fler svenskar skulle läsa tidningen Haaretz (ickekonservativ israelisk tidning) och se de engelska sändningarna från Al Jazeera. Någon månad med båda dessa nyhetskanaler, och man ser snabbt vilka värderingar i mellanöstern som är värda att försvara, samt vem eller vilka som är bärare av dem.

Mer: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, Aftonbladet, SvD, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, DN, DN, DN, DN, Sydsvenskan, Nerikes Allehanda, Haaretz, Haaretz, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, GT.

Så många har bloggat om detta att jag nöjer mig med två motpoler, vilka båda är kända för sitt ointresse för objektivitet och därmed visar hur infekterad frågan är. Erixon tillåter inte kommentarer alls, och Jinge censurerar kommentarer om man har fel åsikt: Dick Erixon, Jinge.
Ja, och så förstås utrikesminister Bildts blogg, samt från Magnus Betnér vars åsikt jag denna gång delar.

Hillegren en anomali?

2009-08-20T12:17:00.005+02:00

Det är en fråga som är värd att ställa, med tanke på att han i en debattartikel gjort sig ännu dummare än han framställdes i Aftonbladet, och när han nu säger att hans åsikt är rådande bland de flesta åklagare.

Hillegren säger att det är svårt att bevisa en våldtäkt begången i hemmet. Det är det ingen som säger emot. Men vad jag finner frapperande är att han dessutom säger:

"Att inte ha samlag mot någons vilja är en utmärkt umgängesregel som dock passar bättre i etikettböcker än i lagböcker."

Han säger vidare:

"Våldtäkt utan våld är [...] en språklig anomali."

Detta uttalande syftar tillbaka på det kända exempel han drog i inledningen av den här debatten (eller vad man nu ska kalla det), där en man tvingar sig på sin fru och hon förhåller sig fysiskt men inte verbalt passiv.

Den enda slutsatsen av ovanstående är att Hillegren inte uppfattar psykiskt våld som våld. Hur ska man annars tolka hans dumma uttalande om våldtäkt utan våld? Lägg därtill att han antyder att han är fullt kapabel att agera neutralt trots sina reaktionära åsikter. Några poäng psykologi skulle inte skada för en person som säger så, vilket skulle kunna visa studenten hur befängt ett sådant uttalande är. Vi får aldrig några åklagare som helt följer lagstiftarens intention, eftersom det är oförenligt med mänsklig natur. Men det går att minimera anomalierna genom att städa bort de värsta fördomarna, eller den som bär fördomarna om denne vägrar släppa dem.

Hillegren och likasinnade kollegor inte bara bör, utan ska fråntas alla uppgifter som angränsar till sexualbrottslighet. Nu. Hade Hillegren varit en vän hade jag nog sagt upp bekantskapen med honom om han inte ändrade sig, så vidrigt och sjukt tycker jag att han resonerar. Varför tycker jag detta? Jo, för att jag till skillnad ifrån Hillegren har läst på om vad i en våldtäkt som skadar och som inte skadar. Vad som är "våld" i en våldtäkt. Vad som avses när man säger "våldtäkt" - vilket inte behöver innefatta att någon med fysiskt våld betvingar. Jag kan uttala mig tvärsäkert om Hillegren gällande detta eftersom han visar sin okunskap genom sina uttalanden, i synnerhet nu när han skrivit en debattartikel i SvD.

Mer: SvD, SvD,Dagen, Dagen

Hillegren skiljs ifrån uppgifter som har med sexualbrott att göra: SvD, DN

Din idiot!

2009-08-16T13:26:00.007+02:00

...har jag lust att utbrista till människor som uttalar sig som kammaråklagare Rolf Hillegren gjorde. Han liknar en våldtäkt inom hemmet (maken tilltvingar sig sex av hustrun) vid en "ordningsförseelse".

Jag har på sätt och vis förståelse för att outbildade reliker kan säga sådana saker. När ens kunskapsområde inte täcker in det man uttalar sig om blir det lätt fel. I det här fallet har inte kammaråklagaren förståelse för essensen i vad en våldtäkt är.

Fakta i fallet är att en våldtäkt som begås, som kammaråklagaren säger "utan våld", ger värre psykologiska följdverkningar än en överfallsvåldtäkt (i genomsnitt). När någon man litar på, älskar och förtröstar på - kränker en sexuellt - raseras oftast ens förmåga att på någon som helst nivå lita på en människa igen. Detta gör att man inte kan ta emot hjälp för att resa sig ifrån kränkningen. Dessutom måste man möta idioters oförståelse för hur djup kränkningen är, och man måste slåss för sin rätt att kalla det som skett för "våldtäkt". När man däremot blir överfallen och våldtagen blir det som skett oftast fördömt av omgivningen och alla visar att det som skett var fruktansvärt. Man får stöd att resa sig, vilket man också ofta gör ifrån en överfallsvåldtäkt. Våldtäkt inom relationen reser man sig däremot inte ifrån lika lätt, eller som ofta, över huvud taget.

Hillegren menar att det är när kvinnan är passiv och bara verbalt står emot, som det ska betraktas som en ordningsförseelse. I alla fall är det hans förklaring i efterhand när Aftonbladet pressade honom på vad han egentligen menade. Men om man säger ifrån, fast på grund av ångest i situationen inte fysiskt kämpar emot sin make eller sambo, ska man ha lagens skydd emot våldtäkt i samma utsträckning som om man försöker ge sin karl ett knä i skrevet eller peta ut hans ögon, tycker jag. Ens mod eller fysiska handlingskraft kan inte få avgöra ens juridiska skydd!

Det jag säger baserar jag på mina år av studier inom ämnet genusvetenskap och ämnet psykologi. Forskningen över våldtagna stödjer det jag här påstår. Därför vore det mycket bra om personer med kammaråklagarens okunskap antingen utbildas eller byts ut. Snabbt.

Dock är det bra att detta kommer ut - att en av de okunniga faktiskt vädrar sin bristande kunskap och märkliga värderingar - för att en ökad förståelse för våldtäktsoffers rättsliga uppförsbacke ska bli synlig mer i vårt samhälle. En kvinna på fem, om man räknar lågt, blir våldtagen i Sverige någon gång mellan födseln och 60:e födelsedagen.

För den som vill ha källor till ovanstående allmänbildning hänvisar jag till genusforskningens bibliotek vid universitetsbiblioteket i Linköping. Där kan man bland annat lära sig att det blev ett brott att våldta sin hustru i Sverige så sent som 1982 (klubbades igenom), eller 1984 (vann laga kraft) beroende på hur man räknar. En miss, tycker kanske vissa åklagare som förhoppningsvis också längtar efter pensionen.

Läs den ursprungliga artikeln i SvD, och även i Dagen.
Copy me Happy, Svensson, Kulturbloggen, Daniel Scythe, Unni Drougge, annarkia

Men livet går vidare

2009-08-15T14:49:00.004+02:00

Och här gratulerar farmor Maj min kusin Kristofer efter att han några minuter tidigare har gift sig med Stina. Till vänster faster Maj-Kristin.

Livet går vidare, med skymning och gryning, sorg och glädje. Snart börjar festen ute på Ribbingebäck, och det är dags för mig att rulla vidare dit.

In memoriam

2009-08-10T12:37:00.006+02:00

----
Min farfar var en storhjärtad man som blev till hjälp för tusentals, kanske miljoner människor. Med fara för liv och lem for han runt som missionär i Indien, trots knapp budget och motsträvigt samfund som inte ville hjälpa. När sjukhuset stod klart blev det dock annat ljud i skällan. Även i Sverige har han gjort kontroversiella saker, där han följt sitt hjärtas övertygelse och sin brinnande tro oavsett vad andra har tyckt. Pionjärsandan han burit har smittat många i släkten. Vi minns honom med glädjen från kraften ifrån hans liv med Kristus, som han skulle ha önskat. Vi gläds åt att han fått komma hem till Herren även fast det känns väldigt märkligt att han är borta. Vi ber för min farmor, som inte vill att vi ska vara ledsna, om att hon ska få leva i den styrkan och vissheten om att farfar nu är i det hem han längtat efter.

Sista gången jag såg min farfar var tidigt igår kväll, och jag fylldes av blandade känslor. Det är en konstig känsla att se en människa som alltid funnits i ens liv - jag växte ju upp i grannhuset - vara på snabb väg bort. Samtidigt visste jag att himlen är hans verkliga hem, dit jag tror han längtat en längre tid. Efter att ha bett en kort bön gick jag därifrån, och tänkte att det var sista gången jag skulle se honom. Hur jag kommer känna imorgon vet jag inte, för detta är första gången någon jag haft i mitt liv har dött (förutom morfar, men då var jag så liten att jag inte förstod). Glöm inte bort att be för farmor nu, hon som kämpat vid farfars sida i över sextio år.
----

Edit: Läs även vad min kusin Jonathan, kusin Benjami n och deras pappa Ulf säger på sina bloggar. Benjamin har dessutom lagt ut en video från någon av våra släktträffar där farfar berättar om gamla minnen, berättelser som man idag är glad att man hört honom berätta så många gånger. Jag kommer att komma ihåg dem. Den som vill kan även titta på det personporträtt som Livets Ord gjort, och som finns på deras webbtv (del 1, del 2).

(om man vill säga något snällt eller vackert går det bra att kommentera, i annat fall kan du avstå och be istället)

Problem!

2009-08-09T21:59:00.003+02:00

På kort tid har nu tre kommentarer ifrån läsare försvunnit spårlöst. Det är inte jag som modererat bort dem. De finns inte i spamfiltret och jag har godkänt samtliga insända kommentarer - så vad som skett vet nog bara den Evige. Jag vet i alla fall inte. Ny och bättre (enklare) kommentarsfunktion kommer inom kort.

Inget märkvärdigt med att den sexuella identiteten påverkas

2009-08-08T00:08:00.002+02:00

Lovise Brade har undersökt om den sexuella identiteten påverkas av att läsa genusvetenskap, och kommit fram till att det gör den.

Konstigt vore väl om den INTE påverkades i meningen att man får en vidgad syn på de olika faktorer som påverkar den sexuella identiteten. Många som lever sina liv utan att studera dessa ämnen utgår kanske ifrån att den sexuella identiteten är medfödd och funderar inte ens över hur livserfarenheter, familjesituation, samhällets normer och förväntningar - ja, till och med språket - påverkar hur vi ser på kön och sexualitet.

Med förändrad identitet menas inte mer än att identiteten påverkats i någon mån. Jag tror det är ganska ovanligt att någon förändras från homosexuell till heterosexuell, eller vice versa, om det nu ens är möjligt.

Under den tiden jag läste till genusvetare påverkades jag i den meningen att jag fick lägga ifrån mig en mängd fördomar som jag hade om kvinnor respektive män. Där tror jag de flesta som läser genusvetenskap påverkas. En del tror ju att flickor föds till att älska rosa och pojkar till att älska babyblått. Men så är det givetvis inte.

Läs mer i Dagen

Kusin vitamin, hängde och slängde från en gardin

2009-08-06T09:45:00.003+02:00

...eller vad man nu ska använda för klatschig rubrik.

Såhär på semestern orkar man inte skriva så mkt på bloggen, så jag tänkte att jag skulle surfa lite på huvudnyheten i den kristna tidningen Dagen, det vill säga att min kusin ska ställa upp i kyrkovalet.

När jag läste det igår på hans blogg fick jag ryktet bekräftat. Jag hörde dock för flera månader sedan att han tänkte ställa upp i kyrkovalet, så jag förvånas lite över att de väntade med att släppa nyheten först nu. Kanske för att det ligger närmare i tid i förhållande till nämnda val, vad vet jag.

Hur som helst är det intressant att Livets Ord visar sina politiska ambitioner på ett så tydligt sätt. Jonathan Ekman är ju inte vem som helst, VD för Livets Ord och son till pastorn Ulf Ekman.

Jag delar nog inte Livets Ords politiska övertygelser vid särskilt många punkter, men det som kan sätta stopp för den så kallade "Kristen Vänster" och andra liknande krafter inom kyrkan, gör nog nytta.

Jag funderade på vilka partier det skulle kunna tänkas bli - Frimodig kyrka var min första gissning, men tydligen blir det Kd. Signalerar detta att kyrkopolitiken kan vara en inkörsport till kommunal -eller rikspolitiken? Det får framtiden utvisa. I dagsläget kan jag bara säga - lycka till, kusin!

Mer om kyrkovalet: Dagen

Musik, maffia och mediaindustrin

2009-08-04T10:25:00.004+02:00

Nu har ytterligare en stackare dömts att betala skadestånd för illegalt tillgängliggörande av upphovsrättskyddat material. Denna gång var det 30 låtar, och ska man tro skadeståndet så var varje låt värd 169000 kronor.

Man kan inte klandra musikindustrin för att vara mer korrupt, hänsynslös och kriminell (i etisk bemärkelse) än andra industrier som utnyttjar idiotisk lagstiftning för sina skeva syften. Men man kan anklaga den för att lika usel som de värsta branscherna.

Bara för att det GÅR att klämma åt en enstaka fildelare på detta sätt, betyder inte att man måste använda sig av möjligheten. Lagstiftare har sitt ansvar, domare och jury sitt ansvar, men målsäganden har det största ansvaret i ett skadeståndsärende.

När jag ser hur illa denna bransch beter sig, uppstår för mig ett etiskt dilemma. Detta dilemma handlar inte om huruvida det är rätt eller fel att ladda ner musik eller ej - en underordnad fråga - utan om jag överhuvudtaget har rätt att med mina ekonomiska medel stödja en sådan bransch. Jag efterlyser någon motsvarighet till "fair trade -märkning", kanske något som skulle kunna kallas "fair conduct". Så att man kan undvika de delar av branschen, dvs de största bolagen, som beter sig som arslen.

Med tanke på den praxis som råder i dessa skadeståndsfall i USA, undrar jag ibland om det är mod eller dumhet som gör att folk fortsätter att ladda ner. Den rationelle avstår under dessa förhållanden. Men detta gör inte denna hutlösa skadeståndspraxis rätt på något sätt. Om vi exempelvis hade dödsstraff för alla brott som står i lagboken, inklusive fortkörning och felparkering, tror jag att de flesta skulle ställa bilen i garaget vilket i sin tur skulle leda till både färre fortkörningar och färre felparkeringar. Men är det rätt att göra på detta sätt?

Den amerikanska "bill of rights" verkar egentligen förbjuda denna typ av höga skadestånd. Jag är ingen jurist, men jag gissar att man kommit runt sin egen konstitution genom att göra detta till civilmål istället för brottsmål. Precis som man alldeles nyligen gjort om det i Sverige, alltså, genom IPRED. American Bill of Rights säger bland annat:

"United States Bill of Rights which prohibits the federal government from imposing excessive bail, excessive fines or cruel and unusual punishments."

Riksdagsledamoten Karl Sigfrid har räknat ut att om den lögnaktiga musikbranschens påstådda förluster stämde överens med verkligheten, har branschen haft en förväntad försäljning på 6400 triljoner kronor
(6 400 000 000 000 000) Denna summa är 30000 gånger högre än skivbranschens försäljning var när den var som högst, då fildelningen var ett mer marginellt problem för dem. Jag undrar som lekman hur rätten i USA tänkte när de dömde Joel Tenenbaum att betala 5 miljoner kronor för dessa 30 låtar. Är det ett utslag av att jurysystemet inte fungerar, eller ligger det något annat bakom? Oavsett vilket måste vi arbeta aktivt för att stoppa den effektiva lobbyverksamhet som musikbranschen bedriver i EU och inte minst lokalt i Sverige. Vi vill väl inte att en oetisk bransch nedmonterar både yttrandefrihet, rättstrygghet och integritetskyddet?

DN

Såhär efter Europakonferensen

2009-08-02T23:43:00.007+02:00

Efter denna Europakonferens vill jag säga att det fanns en hel del positiva och glatt överaskande inslag. Jag har en del läsare som inte kommer gilla att jag säger detta, men så var det likväl.

Bäst var enligt mitt tycke Jonathan Bernis - som var både pedagogisk och hade andlig tyngd. Mycket skulle kunna sägas om hans predikan. Ska man invända något så kan det kanske vara att han tenderade till att raljera lite, men inte mer än att den som är så till sinnes kan ta det med humor även om Bernis träffat i hjärtat. Jag tror att Bernis är en predikant som inte talar om det någon människa önskar, inte ens om det skulle vara den som bjudit in honom, utan om det han upplever att Gud vill att han ska tala om.

Lovsången var också stundvis inte bara riktigt bra - utan fenomenal. Det är ett betyg jag sällan delar ut, även om det förstås är subjektivt.

Lite överraskande var kanske att Kong Hee återigen fick tala på Europakonferensen. Förra året var det ju som många vet blåsväder kring hans fru, när hon spelade in en sexuellt explicit musikvideo där hon själv spelade japansk prostituerad. Detta år gjorde inte Kong Hee lika mycket reklam för sin hustrus musikkarriär, även om det fanns inslag som påminde om hans reklamkampanj under Europakonferensen 2008. Läs gärna intervjun med Kong Hee:s hustru, som har artistnamnet Sun Ho.

Mer aktuellt för i år är väl de sensationella uttalanden han gjort på sin blogg. Han har talat positivt både om att dricka alkohol och tatuera sig, samt sagt att det inte är något generellt fel med onani utan använt på rätt sätt kan vara positivt. Egentligen borde inte detta vara så kontroversiellt då vi kan se i bibeln att bibelversen innan den som förbjuder tatueringar förbjuder män att raka sig, och att Jesus drack vin, samt att ingen bibelvers vare sig i gamla eller nya testamentet talar negativt om onani. Men dessa frågor är kontroversiella inom vissa kristna kretsar, och när det gäller alkohol har ju Ulf Ekman - Kong Hee:s mentor vilken Hee påstår att han alltid lyder - fått mängder pastorer inom Trosrörelsen att skriva på ett papper om att de inte ska dricka alkohol. Kanske kan detta förklaras med att Ulf ser ett särskilt problem med alkoholkonsumtionen i Sverige med vårt råsupande, fast inte ett problem med alkoholen som sådan? Jag vet inte.

Och onani kanske är okej för ungdomarna på Livets Ord idag. Det var det inte för 20 år sedan, så mycket kan jag garantera, när man ibland till och med halvoffentligt fick bekänna synden. Om man nu var så dum att man gick fram när ungdomspastorn kallade fram till förbön och syndauppgörelse förstås. Skönt om saker som förstört för en tidigare generation idag styrts upp, till förmån för evangelium som inte bygger på människors bud utan på Kristus. Statisk religion dödar, men Anden ger liv.

En tråkig sak under konferensen var att en ansvarig utgivare för en kristen tidning valde att skicka chockerande oförskämda mejl där jag fick veta att jag inte var önskvärd att kommentera eftersom jag hade fel åsikter som dessutom redigerades bort på tidningens sajt. Ja, ni läste tyvärr rätt. Till och med jag blev förvånad, liksom de släktingar jag rådfrågade om hur jag borde hantera det på ett rätt sätt. Nåväl, det var inte en tidning jag brukade ta mig tid att läsa ändå. Orsaken till att jag bidrog var för att försvara hedern åt några som osakligt smutskastats. Eftersom jag gjorde detta är jag nu mera persona non grata. Lika bra det. När lovsången drog igång under mötet la jag telefonen åt sidan, och eventuell irritation rann snabbt av. Fokus på Gud har den effekten. Det bär jag med mig hem, som påminnelse om de ting som sänds i vår väg för att föra bort blicken ifrån Kristus. Inget är värt så mycket att det får ha den effekten.

Är detta ett problem gemensamt för megakyrkor?

2009-07-31T10:25:00.011+02:00

Jag läste nyligen i den stora norska kristna dagstidningen Vårt Land, att den forne pastorn Enevald Flåten möttes med kalla handen då han kom till Livets Ord i syfte att tala ut om tidigare oförrätter (för den som inte känner till historien bakom det hela, rekommenderar jag er att se intervjun med honom samt läsa länksamlingen i detta blogginlägg). Denna artikel tar upp situationen ifråga, men berör i huvudsak en problematik som ofta synts i megakyrkor och som kanske inte är isolerade till Levende Ord eller Europakonferensens arrangör.

Jag saxar här lite från Vårt Land, översatt till svenska:

----------
Vårt Land skriver en bakgrund. Situationen som händelsen utspelar sig vid är ett församlingsmöte där Enevald Flåten ska få veta vad som är fel på honom, och där de "opartiska" medlarna (Robert Ekh från Livets Ord i Uppsala och Åge Åleskær från Oslo Kristne Senter) agerar ledare:
Näsblod. Den tidigare Levende Ord-pastorn gör särskilt upp med en händelse där han stormade ut från församlingslokalen medan Robert Ekh och Åge Åleskær var på scenen. När Flåten var på väg ut, ropade Robert Ekh över hela salen: "Sådär gör en feg ledare!".

Enevald Flåten kommenterar: - Jag kom raka vägen från läkaren, och borde aldrig ha varit på det mötet. Jag hade ett blodtryck som var så högt att jag vaknade om nätterna med blodet forsande ur näsan på mig. Medan jag satt där och hörde på de hemska utbroderingarna, om att jag var en tyrann och en nazist, började det rinna och forsa blod, och jag måste ta min tröja och lägga den för min näsa. Olga ser att blodet flödar, tar mig i armen och säger: Jag vill inte att du ska dö här inne, jag vill få ut dig härifrån. Och medan jag går ut, hör jag i bakgrunden hur en av dessa rådgivare ropar.

Intervjuaren frågar: - Har du konfronterat dem med detta?

Enevald Flåten svarar: Nej, jag var i Uppsala för att träffa dem, men det passade (dem) inte. Men det var skönt att få vara där. Jag kände att jag var fri i hjärtat.
----------

Min undran är om detta är en problematik för megakyrkor i allmänhet, eller om det bara är ett lokalt problem (antingen inom Trosrörelsen, eller bara i Uppsala). Det är inte svårt att föreställa sig att en megakyrka skapar ledare som har stort ansvar med mycket lite tid för vanliga medlemmar i jämförelse med ledare i en liten kyrka. Detta kan vara ett effektivt sätt att styra en församling på, åtminstone tidseffektivt, men effektiviteten kan ge bakslag.

Ett exempel på när det kan ge bakslag är när något oplanerat sker som måste innefatta en av de viktiga ledarna. En herde har som bekant alltid tid för fåren, för att använda en liknelse. Men i en megakyrka som Livets Ord i Uppsala måste man boka tid ett halvår i förväg, om man till exempel ska göra upp en situation som de ovan beskrivna med Enevald Flåten. Ledarna har helt enkelt ett för pressat tidsschema där den tid de ger kommer som produkt ur ett maskineri snarare än som en beroende ingivelse från Gud. En ledare som Benny Hinn i USA har t.ex inte ens tid att bemöta kritik han fått när TV kommer och söker honom med gott varsel.

Om ett får behöver hjälp förväntas någon underställd den viktiga ledaren, kanske en själavårdspastor, ta sig an ärendet. Men det är naturligtvis inte någon lösning om den person som felat, eller som åtminstone är inblandad i konflikten, är den viktiga ledaren själv. Och då får man alltså vänta i omkring ett halvår, enligt den information jag fått ifrån en representant för Livets Ord. Dessutom gör tidspressen att mötet ofta inte kan ske på neutral mark, vilket är psykologiskt mycket viktigt i en konflikt, utan ofta då istället sker på ledarens kontor eller byggnad. Detta är inte alls önskvärt ur ett herdeperspektiv.

Det finns flera exempel på människor som efter att ha sårats av Livets Ord och tagit modet till sig för att konfrontera gångna händelser med den ledare det gäller, har mötts med oanträffbarhet eller en sekreterares ord om lång väntetid. Om personen inte gett sig utan ändå gått fram till ledaren det gäller efter ett möte, har samtalet blivit kort och ytligt. Undantag finns, men såvitt jag vet då inte från de allra högsta (och mest tidspressade) ledarna som Ulf Ekman, Robert Ekh och några till. Jag såg det själv hända när en av mina vänner för en tid sedan sökte upp sina tidigare ledare. Någon av de underlydande administrativa ledarna hade tid, medan de högsta ledarna inte hade tid eller lust att ta en laddad diskussion utan lång förberedelse eller möjligen mån av tid.

Man kan inte behandla människor på det sättet. Om man målar in sig i ett hörn så pass att man inte har tid att göra upp med fula saker man gjort emot folk när man var yngre och mindre förståndig, är det uppenbart att man måste omvärdera sin situation. En pastor har alltid tid, eller åtminstone nästan alltid tid, att på kort varsel göra upp med tidigare oförrätter. Det är en självklarhet efter den nytestamentliga etiken, och huvudfåran inom kristen pastoral tradition.

Uppenbart för er läsare är att enbart Enevald Flåtens version framkommer ovan (bortsett ifrån det Robert Ekh ropade, som är Vårt Lands egna påstående och förmodligen hade många vittnen). Därför uppmanar jag till läsning av länklistan på bloggposten i första stycket. Men då många drabbats av liknande saker kan man nog säga att det förmodligen har substans. Den fråga jag oavsett detta önskar att de av er som är med i en stor kyrka ställer er är: Har min pastor tid med mig i nöd och lust, eller bara i lust? Om svaret på frågan är minsta tveksamt, bör tanken leda vidare till ett ifrågasättande av en ledarmodell av spetsig pyramidkaraktär. En sådan modell var det som knäckte pastorn Enevald Flåten och bidrog till att han gjorde dumma och elaka saker.

Samma modell finns i många stora församlingar, t.ex den församling som arrangerar Europakonferensen i Uppsala. Den sistnämnda är ett exempel på något snyggt och proffsigt som en megakyrka kan åstadkomma. Kan en megakyrka fungera under en mer biblisk ledarmodell än som ofta är fallet? Hur fin Europakonferensen än är, Jonathan Bernis var t.ex suverän under onsdagskvällen, är fullt fungerande herdeskap i en församling alltid viktigare än möjligheten att skapa stora mötesplatser för kristna.

Vårt Land, Vårt Land, Bergens Tidene, DagenMagazinet

Om Europakonferensen: Dagen, Dagen

En av Trosrörelsens större ledare i intervju

2009-07-29T11:28:00.009+02:00

För den som missat videointervjun som gjordes med Enevald Flåten, fram tills 2006 ledare för Levande Ord i Bergen, vill jag varmt rekommendera er att se den. Kommentarer till diskussion om videon sker dock på Andreas Glandbergers blogg, då det var hans fina journalistiska arbete och stora kärlek som fick till denna intervju. Se den - den är unik och föredömlig. En person söker upp sin forna fiende och möter honom med kärlek så att han kan få upprättelse, och säger dessutom efter mötet att han vill lära känna (bli vän) den person som tidigare skadat. Alla som kallar sig herdar i Sveriges församlingar - se intervjun, läs Andreas text, och lär. Jag stänger av diskussionsforumet för detta inlägg så att diskussionen kan ske där den bör, på Andreas blogg. Läs även gärna den stora artikeln i norska tidningen Vårt Land, som skriver om intervjun.

Intervju med Enevald Flåten from Andy on Vimeo.

Jag är inte förvånad över att Enevald Flåten blev avpoletterad på det sätt han blev.

Trosrörelsen, åtminstone som den var på den tiden jag var med, gjorde att alla var livrädda för att kritisera sina ledare eller röra vid Guds smorde. Sådant gör att kritik och agg trycks ner som i en tryckkokare.

Men när till slut tillräckligt många gaddat ihop sig i hemlighet och törs gå till anfall emot ledaren, så släpper trycket i tryckkokaren och alla fegisar som inte vågade kritisera innan, följer mobben och slår på den ledare de tidigare var rädd för. Om man dessutom kan misskreditera ledaren så mycket att man kan säga att han aldrig var smord eller tappat sin smörjelse, så är det inte längre ”Guds smorde” man rör vid (Benny Hinn-teologi om Gud smorde är det jag syftar på, som adapterats av personer som Ulf Ekman och andra ledare inom Trosrörelsen - att man skulle vara oberörbar som Guds smorde ledare). Och då är det fritt fram att korsfästa den som felat. För felat har Enevald Flåten gjort i mycket, det tycker jag framgår tydligt.

Jag begriper knappt inte hur man tänker om man befinner sig i den där fega mobben som inte vågar sticka ut hakan. Det är oerhört egoistiskt och kärlekslöst att inte kritisera när något måste kritiseras. Man gör sig till del av den synd som pågår nästan i samma grad som den som är ledare för synden. Att vara tyst när samvetet säger att man ska tala finns det inga ursäkter för. Någon gång har jag dock själv känt mig feg. I det läget måste man åtminstone gå till sin närmaste andliga förebild eller ledare, och be om hjälp med att framföra kritiken. Kritik är lika viktig som uppmuntran.

Var är herdarna? Jag vill inte göra en direkt koppling till det som skett i ovan beskrivning, men vi bör nog alla läsa Jeremia 7 och Hesekiel 13 och 14 igen.

Relaterat i Dagen
Läs även en bloggares kritik av Enevald Flåten
Läs även Michael Helders bloggpost om Ulf Ekmans bön om förlåtelse vid Oasmötet
Bergens Tidende DagenMagazinet Korsets Seier Vårt Land Vårt Land

Ni ogenomtänkta....

2009-07-15T19:23:00.010+02:00

...som röstade "jag blir glad" på dagens känslobarometer över artikeln som presenterade att Litauen förbjudit att tala om homosexualitet i positiva ordalag.

Hur tänker ni egentligen? Om ni accepterar denna lag, skulle ni då i konsekvensens namn vara lika nöjda med en lag som förbjöd exempelvis föräldrar att tala om kristendom i positiva ordalag med sina egna barn?

Jag har funderat fram och tillbaka om jag skulle posta denna blogg, eftersom jag har många läsare som inte är kristna och jag inte vill att skam ska komma över kristna pga vissa puckons åsikter. Men jag har beslutat att jag tror att mina läsare är smarta nog att inse att det är dumheten som förenar dem med dessa åsikter, inte religionstillhörigheten. Så jag postar.

Rent principiellt är det nämligen ingen skillnad. Visserligen skulle detta med att förbjuda prat om kristendom i positiva ordalag tangera religionsfrihetslagar, men det är ändå yttrandefrihetslagen som är mest central för frågan.

Varför skulle, i ett civilt samhälle, föräldrar som så väljer inte få tala med sina barn om sin egen sexuella läggning i positiva ordalag (eller barnets sexuella läggning)? Jag slår vad om att många av er som röstade är tillräckligt gamla för att ha haft möjligheten att förfasa er över Sovjetstatens förbud för föräldrar mot att inför sina barn tala positivt om sin egen kristna tro. Säg mig: vad är skillnaden, förutom att du tycker att den ena läggningen/övertygelsen är rätt och den andra fel? Hur skulle du förklara din hållning inför någon som inte är kristen?

Den som blir glad av en sådan lag är motståndare emot demokratiska principer. Motståndare till yttrandefrihet. Och in förlängningen, motståndare till den religionsfrihet som alla kristna är beroende av i ett sekulariserat samhälle.

Personligen hoppas jag att många av dem som röstade "glad" i själva verket inte är kristna läsare av Dagen, utan nynazister (de som brukar ha dessa åsikter).

Även om man avskyr homosexualitet som faktum, kan man som jag ser det inte ha kristna värderingar och bli glad åt en sådan lag.

Dagen, Dagen, Dagen,Dagen, Antigayretorik, SvD, SvD,Svart på vitt, Aftonbladet, DN, Expressen, GP

Nu börjar semestern...

2009-07-09T03:49:00.005+02:00

...och det kan bli tunnsått här igen. Lovar att komma igång under vecka 31 om inte förr.

Under tiden, kolla gärna denna artikel på glandberger.net

Läs gärna den om Kong Hee också. Och läs gärna Kong Hees artiklar över de ämnen som kommenteras. Riktigt bra faktiskt.

Om 8h ska jag sitta i bilen på väg till Uppsala. Dags att sussa.

//John

Världen idag och deras usla pressetik

2009-07-06T17:58:00.006+02:00

Jag postade en kommentar som svar på Ruben Agnarssons hemska artikel där han gick till personangrepp emot flera människor, inklusive personer som inte kan anses vara offentliga personer. Den handlade om pressetik.

bilden är länkad från Världen idag, enda snygga fotot på honom på webben så jag hoppas de ursäktar

Det anmärkningsvärda är att Världen idag fortfarande kör med den fula stilen att inte helt censurera, men delvis censurera obekväma svar på deras kommentarsida. Om de inte gillar vad man skriver tar det ca en vecka innan de släpper igenom vad man sagt. Detta för att debatten ska hinna lägga sig så att nästan ingen kan läsa vad man skrivit. Ulf Ekman tillämpade samma taktik på sin blogg tidigare, men har faktiskt bättrat sig avsevärt på den punkten och kör inte med dessa fula tjuvknep längre (såvitt jag förstått). Eftersom jag känner personer som skrev kommentarer långt efter mig men som blev publicerade direkt, vet jag alltså att de särbehandlade min kommentar. Det händer tre av fyra gånger jag kommenterar något på ViD:s sidor, och gången innan höll de tillbaka min kommentar riktad till Siewert Öholm i 30 dagar.

Detta var den kommentar jag lämnade för åtta dagar sedan och som publicerades idag. Den är inte direkt vänlig eftersom jag svarar på ett avskyvärt angrepp, men jag håller mig till kommentarsreglerna. Nedanstående är språkkorrigerad (stavfel) men du hittar artikeln jag kommenterar samt den publicerade versionen av kommentaren här:

"Är alla personer du omnämnde i artikeln offentliga personer enligt vedertagen definition? Du har tidigare outat andra personer som man kan ifrågasätta om de är offentliga personer. Det är inte ens säkert att du t.ex hade haft rätt att nämna mitt namn trots att jag själv nämner det flitigt på bloggen. Du ligger farligt nära att kliva över de pressetiska reglernas gräns, om du nu inte redan har gjort det.

Jag tycker att en kristen tidning ska vara ett föredöme, inte bete sig sämre än Aftonbladet eller Expressen. Du får tycka vad du vill om de personer du nämner. För att bemöta problematiken behöver en skicklig skribent som du är aldrig gå tillväga på det sätt du nu gjort. Olika bloggare som du ogillat har fått möta samma smocka i ansiktet på ett personligt plan (dock inte jag, än i alla fall). Varför? Ni kritiserar vissa av oss bloggare för en hård eller kärlekslös stil men beter er tio gånger värre själva.

För övrigt: jag sökte samma tjänst som Kornhall, fast i Linköping. Tjänsten går INTE ut på det du beskriver. Du verkar se spöken på ljusan dag. Kolla upp fakta först innan du går åstad och skriver persons egennamn i offentligheten i uppenbart syfte att svärta ner dem. Jag gillar inte heller det Kornhall skriver allt som ofta, så blanda inte ihop detta försvar med ett försvar för hans åsikter. Sen undrar jag om det var nödvändigt att nämna Hitler? Har du hört talas om Godwin's law? Den är bra att känna till om man diskuterar på internet. Googla på den eller kolla Wikipedia."

Agnarsson svarar mig 64 sekunder efter min kommentar passerat censuren:

"Swartling har i UNT uttalat att Livets ord borde förbjudas. Även Kornhall har fört liknande resonemang i media. Då får de tåla motargument. Att spotta på Livets ord tycks för vissa vara en karriärväg. I längden avslöjas ändå de verkliga motiven."

Under ViD:s artikel finns Agnarssons e-postadress. Det är oschysst att publicera den här på bloggen, men om någon vill säga till honom vad den tycker om hans sätt att göra ner folk på så finner ni kontaktuppgifterna under artikeln på ViD:s webbsida.

Jag vill här direkt fråga Agnarsson, med anledning av hans svar till mig på tidningen (så jag slipper vänta ytterligare 8 dagar på att frågan ska publiceras): I vilken artikel har Swartling sagt till UNT att Livets Ord borde förbjudas? Jag vet att du påstått det några gånger, men stämmer det verkligen? Jag tror nämligen inte det, även om det förstås är möjligt att någon kan hysta ur sig en sådan sak i ilska efter att ha hjälpt någon som mår dåligt. Sen håller jag med om att man bör tåla motargument. Menar du att det är argument du presenterar, alltså? Hur definierar du begreppet "argument"?

När jag ändå har dig på tråden, appropå talet om "sektsjuk", så skulle jag uppskatta om Världen idag på allvar gjorde ett grävande reportage om alla som for illa, blev psykiskt sjuka och än idag har självmordstankar efter att ha råkat ut för Jane Whaley. Ni skriver ju så radikalt om andra frågor - är denna fråga för känslig? De som råkat ut för henne har nämligen ofta just vad som kan sägas vara "sektsjuka". Men du får gärna kalla det för något annat om det känns bättre.

Vidare vill jag kort kommentera den sektsjuka som Agnarsson hävdar inte finns: För alla oss som jobbat med att hjälpa svårt indoktrinerade och skadade människor från olika sekter, vars förvirring är total och deras tillstånd påminner om psykos eller personlighetsklyvning, är det uppenbart att sektsjuka existerar även om man säkert kan hitta någon vackrare term för det. Redan Lifton (50-talet) hade begrepp som motsvarar "sektsjuka". Han var expert på hjärntvätt, och forskade på effekterna av långvarig sådan för människor som deltagit i Kinas "omskolningsinstitutioner" (fängelser med hjärntvätt). Dessa människor hade samma problem med att möta samhället som personer har när de lämnar en totalitär religiös eller politisk organisation. Jag vet inte varför Agnarsson skrev som han gjorde i artikeln, men det han skrev är inte baserat på några fakta.

Därmed inte sagt att någon ifrån Livets Ord skulle ha blivit sektsjuk. Det är inte något Agnarsson adresserar i artikeln och ingenting som det heller är min avsikt att diskutera här.

Aletheia om Världen idag
glandberger.net om Världen idag

De rättslösa

2009-07-03T13:32:00.006+02:00

För att nämna storstadsområdet, så anmäls 4 våldtäkter av 100 (!) till polisen, varav 25%, det vill säga 1 våldtäkt av 100 anmälda, leder till fällande dom. Högsta Domstolen har just fastslagit att teknisk bevisning är helt nödvändig för att kunna fälla någon för våldtäkt, så dessa siffror lär sjunka ytterligare.

Jag förstår att det inte går att ha ett samhälle som gör att en psykologiskt skicklig kvinna kan stoppa en man hon ogillar i fängelse för ett brott han inte begått. Även om de flesta anmälda våldtäkter är riktiga, så finns det idioter som förstör massivt för alla kvinnor genom att anmäla falskt, avsiktigt. Sådana förtjänar samma straff som en våldtäktsman, för de förstör lika mycket för samhället och ibland även för individen.

MEN jag kan inte acceptera att det i princip inte går att bli straffad för att man begår ett av de grövsta brotten som det överhuvudtaget går att begå i ett civilt samhälle. Kvinnor är i princip rättslösa på denna punkt. Samhället MÅSTE lösa detta problem, även om det ser omöjligt ut idag. Annars bäddar det för mindre civiliserade lösningar.

Vad menar jag med "mindre civiliserade"? Tja...om någon skulle ge sig på någon kvinna som står mig nära, så skulle han förmodligen bli ett organ kortare, ponerat att han blev friad i domstolen. Åtminstone är jag rädd att jag skulle reagera så, då det är svårt att behärska sig när man ser sådan hänsynslöshet drabba någon man älskar.

Är det ett sånt samhälle vi vill ha? För snart, om våldtäkter inte kan få upprättelse, kommer vi att börja se att allt fler tar rätten i egna händer. Det har tidigare inte skett pga kvinnors låga ställning i samhället och för att samhället inte betraktat våldtäkt för det usla brott det är (det blev t.ex ett brott i Sverige att våldta sin fru 1982, laga kraft 1984).

Jag vill inte ha ett sånt samhälle. Jag vill inte behöva slitas mellan mitt samvete inför den Gud jag tror på, lagen, och skyldigheten att ge någon slags känsla till offret att mannen trots allt förlorade mer på det än hon. Jag hoppas jag skulle välja Guds väg och lagens väg i en sådan situation - men som den explosiva person jag kan vara är jag tyvärr inte säker. Min logiska del säger mig dessutom att jag omöjligt kan veta om mannen är skyldig även om det är en riktigt närstående som påstått det. Men känslor är känslor. En man som våldtar förtjänar ju trots allt att bli kastrerad.

Dagen, DN, SvD, GP, Sydsvenskan, HD

Läs även i Dagen om tvångsäktenskap (en för vår kultur ovanlig form av våldtäkt)

Ella Bohlin: Korkat

2009-07-02T01:18:00.011+02:00

Krönikören Ella Bohlin har skrivit en tom och korkad krönika i Dagen. Den var dock tillräckligt innehållsrik för att provocera mig, som ju av vana retar mig vansinnigt på trånsynta dumheter, i synnerhet när den verkar bygga på avsiktlig okunskap (jo, sånt existerar). För att kort kommentera den, citerar jag ett stycke ifrån hennes krönika i Dagen:

"Vildvuxna enfrågepartier ska inte få skymma EU:s arv och värdegrund. En värdegemenskap tar tillvara gemensamma värderingar och förstärker dessa. Här är freden, friheten och demokratin det absolut centrala. Inte en superstat utan ett mellanstatligt samarbete för försvarar av mänskliga rättigheter, var än de är hotade."

Jag rödmarkerar det stycke som visar att Bohlin antingen är helt oärlig i sin retorik, eller totalt saknar kunskap om Piratpartiets ideologi, då hon ställer ovanstående citat som en slags motpol till det Piratpartiet håller på med.

Som du säkert vet, Ella, är det en kapitalstark lobby med maffiametoder (i ordets sanna mening) som drivit frågor såsom ökad kontroll av vad som går ut från eller går in i en dator. Att det har gått att spela på rädsla för terrorister, och, som genom ett löjets skimmer få puckon att tro att sådana argument har bäring på de kontrollagar som skapats inom IT-området på sistone, är bara en bonus för sagda maffia, ursäkta, jag menar upphovsrättsorganisationer.

Syftet med motståndet ifrån Piratpartiet är att stoppa bygget av en kontrollapparat som snart är för rigid för att kunna monteras ned igen. Detta bygge hotar demokratin och friheten, samt bygger den superstat Bohlin inte vill ska se dagens ljus.

Ella, visst kan man bredda ett partis frågoomfång, men då de frågor som Piratpartiet tagit upp är så centrala för bibehållandet av de rättigheter som är grundläggande i en demokrati, och inget annat parti tar dessa frågor på verkligt allvar, vad ska man då som gräsrot eller politisk entusiast göra? Vad är det för nonsens du kommer dragande med, om "historielöshet"? Svara mig gärna på den retoriska frågan "finns det något parti i Sveriges Riksdag som inte var ett enfrågeparti från början?". Ledtråd: svaret är inte "ja". Partier grundas när de etablerade negligerar en oerhört viktigt fråga. Hur startade Kd, Ella?

Jag hörde till dem som beklagade att Bohlin blev bortkryssad. Jag hör även till dem som ropar på barikaderna efter fler unga kvinnor som politiska föredömen på topposter. Men efter att ha läst krönikörens ihåliga och indoktrinerade argumentation är jag av demokratiska skäl glad att de som röstade Kd kryssade friskt.

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Bloggen Bent, Erixon.com, Texplorer

Därför består torrentsamhället

2009-06-30T19:54:00.007+02:00

När vissa envisas med att försöka döda den nya tekniken, finns det som väl är andra som jobbar, kanske inte lika hårt men mycket bättre, på att se till att tekniken inte kan dödas. Initiativet kommer hela tiden att ligga hos dem med uppfinningsrikedom, inte dem med konserverande önskningar. Därför kommer torrentsamhället bestå oavsett vilken tillfällig förlust det verkar ha drabbats av.

Ibland undrar jag om dessa lustiga människor, de som försöker stoppa utveckling, tror att detta verkligen är möjligt? Alltså på allvar. Jag förstår att jurister vill hålla liv i tanken på att det skulle gå, det ger ju honom ett jobb.

Läs gärna Torrentfreaks artikel om the Pirate Bay. Börja nerifrån om du inte är säker på att du tänker läsa hela. TPB decentraliserar men släcker inte ner, som vissa rykten tidigare gjort gällande.

Eventuellt ska förresten TPB säljas till ett börsbolag. Jag antar att utgången av diverse rättegångar kan avgöra om så blir fallet, och i så fall vad prislappen blir. En fråga som jag ställer mig är vad de ska göra av pengarna, då åtminstone delar av TPB är anarkister.

Hur som helst är detta en mycket intressant utveckling. Jag ser fram emot att se vågorna på vattnet efter detta meteornedslag.

Aftonbladet, Aftonbladet, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, DN, DN, DN, IDG, Di, SMP, Metrobloggen, IDG, Copy Me Happy

SMS-lån?

2009-06-29T00:54:00.003+02:00

En pastor ger på sin blogg vardagsinstruktioner om hur man bör hantera sina pengar. Märkligt nog envisas han med att propagera för den gammaltestamentliga principen "tionde".

Dock varnas det i samma bloggpost för SMS-lån...

Det var min syster fyndiga kommentar som fick mig att tänka tanken "SMS-lån! Det må vara en nymodighet ute i samhället, men i karismatiska frikyrkokretsar har vi hållit på med det i 25 år. Fast där kallas det 'löftesoffer'"

För er som inte hör till denna sfär; löftesoffer = om du sitter i kyrkbänken och saknar pengar att ge i kollekt, något som visserligen är helt och hållet frivilligt, kan du skriva på en lapp vad du tänkt ge, helst i kombination med kontaktuppgifter.

SMS-lån alltså. Impulsivt resursförbrukande av ofta ickeexisterande resurser.

Newsmill

2009-06-24T01:48:00.003+02:00

Jag stötte på ett försenat aprilskämt på Newsmill, när jag försökte bli medlem där. Eller, skämtet var nog inte avsiktligt, utan bara helt enkelt korkat.

Gissa om jag blev förvånad när jag fick se följande på min bildskärm:

Om det hade gällt ett screen-namn / alias, t.ex "polaritet", hade detta ju varit helt i sin ordning. Men det är såvitt jag förstår förbjudet (olagligt) att ange något annat namn än sitt riktiga namn, om detta krävts när man ska bli medlem någonstans. Således kan det på Newsmill bara finnas en Maria Svensson, en Anders Nilsson, en Göran Persson. Och vems namn ska jag ange nu när mitt eget tydligen redan är upptaget av någon annan John Nilsson? Tyvärr får det nog bli ett stycke mild urkundsförfalskning, är jag rädd.

Jag funderade på att skicka in detta till PC för alla:s humorsida, men kände mig snäll och skrev en bloggpost istället. De har valt en lämplig slogan åtminstone.

Girighet vill förstöra internet

2009-06-23T20:38:00.006+02:00

En av de fundamentala principerna gällande hur internet fungerar och hur det är ämnat att fungera har under en tid varit under attack ifrån den giriga musikbranschen och den ännu inte lika drabbade, men lika giriga filmbranschen.

Deras lobbyister har lyckats övertyga politiker om att medborgares ganska självklara rättigheter ska begränsas trots att det missgynnar såväl den genomsnittlige medborgaren såväl som samhällsbygget i stort. Detta för att några få personer ska kunna utöka en konstruerad rättighet de har.

Nu börjar även TV-branschen följa i dessa ödesdigra fotspår.

En man i Söderhamn åtalas nu för att han länkat till ishockeymatcher så att de har gått att se via hans webbsida.

Nu är det så att det finns en kotym gällande inbäddad video, och denna kotym är även i mer upphovsrättskonservativa länder, att det är okej att bädda in en video (göra så att en videolänk från en annan webbsida öppnas på en annan webbsida). Detta är vad Söderhamnsbon gjort.

Till saken hör att det är ganska lätt att lägga upp video på nätet så att det INTE går att länka den vidare. Det verkar inte Canal+ ha gjort.

Nu hoppas jag inte att lagen kan ha blivit så absurd att han kan bli fälld, men själva det faktum att han överhuvudtaget åtalas är skrämmande. Även om man inte blir fälld är det rätt läskigt att behöva riskera hamna i en situation där man behöver oroa sig och försvara sig i månader eller kanske år, bara för att det finns jubelåsnor som antingen på grund av girighet, okunnighet eller dumhet känner ett behov av att kapsla in varje frihet i en låda med etiketten "den starkes rätt".

Läs mer:Aftonbladet, Aftonbladet, Aftonbladet, Bloggtidningen, SvD, SvD, Di, DN, MyP2P, Juristens funderingar, Polisstaten, Sugbloggen, Daniel Scythe, Scaber Nestor, Henrik-Alexandersson.se

En till

2009-06-20T01:48:00.006+02:00

Ett tips till.

Minns ni när Ulf Ekman hånade mig och Andreas Glandberger för att vi undrade om Världen Idag var på väg att anställa en katolsk chefsredaktör? Alltså något vi baserade på en källa där det mesta av informationen gick fram, men där någon detalj fastnade på vägen. Det blev ett väldigt rabalder kring det hela, och främst Ulf Ekman gjorde sitt bästa för att få oss att framstå som dumskallar när han skrev en bloggpost om det hela.

Nu verkar det dock som de alltså anställde en katolsk reporter samtidigt som detta pågick. Detta var de förstås väldigt noga med att hålla tyst om. Läs mer om detta på glandberger.net. Ulf Ekman är ordförande för styrelserna för både Livets Ord och Världen idag, varför häcklandet på Ulfs blogg knappast kan ha skett ovetandes.

Jag tycker förstås fortfarande att vi borde ha dubbelkollat källorna innan vi publicerade vår frågeställning, men notera alltså att vi i princip verkar ha kommit så nära man kan när man möter organisationer som är beredda att gå väldigt långt för att kontrollera sitt informationsflöde. Det är också denna fråga kring bristande öppenhet om policyförändringar och liknande saker som är den viktiga frågan här, först och främst.

Relaterat: Dagen

Blogginlägg ni bör läsa

2009-06-20T00:58:00.006+02:00

Missa inte Kolportörens inlägg här och här. Jag håller inte alltid med Kolportören, men denna gången håller jag inte bara med utan rekommenderar dessutom.

Han sätter kärnfullt fingret på något mycket viktigt som man faktiskt skulle kunna skriva en hel bok om. Dessutom är det inte några hypotetiska farhågor, utan högst verkliga i den process som den så kallade "nya ekumeniken" befinner sig i nu. Peter Hockens uttalanden bekräftar det Kolportören tar upp, i en bok som Livets Ord givit ut på sitt förlag, och som också rekommenderas (pdf) i Arbetsgruppen för Karismatisk förnyelse i Katolska kyrkan. De flesta som är insatta i ämnet vet att Ulf Ekman gillar hierarkier om han själv har starkt inflytande i dem (men inte annars). Utifrån detta faktum får ni dra egna slutsatser - varför tror ni att Ulf Ekman säger just detta just nu? Ulf är en god strateg om inget annat.

Personligen håller jag inte med Ulf Ekman om att avsaknad av hierarkier är problemet i svensk kristenhet. Problemet är snarast att människor sätter för stort fokus på andra människor, andra andliga ledare, andra lärare - så till den grad att de försummar sitt ansvar att själva lära känna Kristus. Speciellt i hårdföra karismatiska sammanhang har detta varit ett förödande problem i Sverige, något som jag tror kulminerade kring 1990 men som fortfarande består.

Den katolske bloggaren Bengt Malmgren, som är någon slags samordnare för katolska karismatiker i Stockholm, skrev för ett år sedan en relaterad bloggpost. Redan då ansåg Malmgren att Livets Ord "har visat sig vara en dynamisk kraft som nu rör om i hela den svenska frikyrko-kristenheten". Noteras bör att citatet av Ulf Ekman i denna bloggpost är ett för Ulf typiskt citat, där han retoriskt placerar dem i skamvrån som känner tveksamheter emot starka hierarkier, genom att som alternativ till starka hierarkier presentera möjligheten "inte [.] något ledarskap alls".

Men "inte något ledarskap alls" är inte det enda alternativet till starka hierarkier som du själv kontrollerar, Ulf Ekman. Det vet du själv, liksom alla som ser förbi din retorik.

Läs även gärna denna utmärkta artikel av Andreas Glandberger: "Ulf Ekman och den apostoliska successionen"

Dagen

Sverige inget Sydafrika, men...

2009-06-18T17:27:00.010+02:00

I Sydafrika ska visst var fjärde man ha våldtagit en kvinna, och en hel del av dessa män har dessutom gjort det flera gånger. Det visar en nylig undersökning.

Jag skulle gissa att siffran är ännu högre. Den gissningen baserar jag på att en hel del svenska män som våldtar kvinnor inte ens själva begriper att det är just detta de gjort. Den vanligaste formen av våldtäkt är emot den partner man lever ihop med, och en del män förstår inte att det är våldtäkt om de börjar ha sex med sin fru och hon plötsligt säger "nej, jag vill inte mer" och de sedan fortsätter. Eller om hon först protesterar men ger upp. Sådana män ska inte ha någon partner, och de ska sitta i fängelse.

Vad som oroat mig i flera år är en undersökning som gjordes 1994 (som jag tyvärr inte minns referensen till), som visade att 17% av gymnasiepojkar i Sverige tycker att de har rätt att "fullborda" ett samlag även om kvinnan de är med ångrar sig mitt i. Det som lite lustigt brukar kallas "fullbordat samlag" avser i dagligt tal "när mannen fått sin utlösning".

Kanske är det inte så konstigt att åtta procent av alla gymnasieflickor varit med om åtminstone en våldtäkt innan de tagit sin gymnasieexamen. I en klass på 30 elever där 18 är pojkar och 12 är flickor fanns det alltså 1994 tre pojkar som tyckte att de hade rätt att våldta, och en flicka som blivit våldtagen. I genomsnitt.

Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Dagen, Sydsvenskan, Dagen SMP, DN

Exempel på den sorts dumhet som föder politikerförakt

2009-06-17T01:45:00.022+02:00

Ni som läst denna blogg troget vet att jag inte bara engagerar mig för yttrandefrihet och religionsfrihet eller jobbar för att exponera religiöst hyckleri - utan även som frilansande jämställdhetskonsult då och då lägger mig i jämställdhetsdebatten.

Centerkvinnornas ordförande Annika Qarlsson visar prov på låga kunskaper inom genus, det kunskapsområde som borde vara viktigast för en politiker med hennes uppdrag. Åtminstone om man inte gör en fantasifullt välvillig tolkning av detta som hon nyligen skrivit:

"Många ha senaste veckan försökt ge svaren på varför det gick som det gick i EP-valet. Tänker inte bidra med någon lång utläggning på vad jag tror. Däremot så finns en tanke och en reflektion kopplat till Piratpartiets framgång med många unga män som lagt sin röst på dom för att värna den personliga integriteten. Tänker på statistiken som kom härom dagen som visar att det är ofattbart många unga kvinnor som våldtas av unga män som de känner lite grann eller lite mer.

Och jag får inte ihop det - tycker unga män att integritet är viktig eller tycker de inte det???"

Ja du, Annika. Man har ju hört talas om hopblandning av äpplen och päron, men här måste vi nog börja prata om rutten papaya om allegorin ska kännas adekvat.

En stor mängd unga män har röstat på Piratpartiet (PP). Sant, jag är en av dem, om än inte så ung. För dem som röstat på PP har integritetsfrågor och yttrandefrihetsfrågor stått i centrum. Vilken statistik hänvisar Annika Qarlsson till när hon indirekt hävdar att våldtäkter är lika ofta utförda av piratpartister som av övriga? Det är nämligen något man behöver kunna göra om man ska drista sig indirekt anklaga ett antal piratpartister för att vara hycklande våldtäktsmän.

Jag undrar om Qarlsson egentligen begriper vad det är hon själv säger i sitt ogenomtänkta blogginlägg. Min fråga till Qarlsson är: måste man sakpolitiskt engagera sig i din hjärtefråga för att kunna räknas till dem som tycker att den personliga integriteten är viktig? Eller är det tänkbart att yttrandefrihet och integritet kan diskuteras emot bakgrunden av ett aktuellt internationellt skeende utan att huvudpoängen behöver vara feministisk?

Jag är feminist, piratpartist, kristen, socialliberal, akademiker och genusvetare, och intresserad av frågor som rör dessa identiteter såväl som andra. Just nu håller demokratin i EU på att monteras ner på ett väldigt viktigt område, där man låter rädsla för terrorister (som svepskäl) och feghet inför de maffianätverk som styr musik -och filmbranschen kullkasta vad som byggts upp under decennier (kolla med några avhoppare ifrån branschen så får du se hur de hanterar "interna problem"). Allt på grund av några få människors lusta efter makt och pengar. Därför prioriterade jag denna fråga före den feministiska i detta EU-val. Utan yttrandefrihet och personlig integritet som POLITISK PRINCIP finns det inte något utrymme för att därefter tala om jämställdhet mellan könen, eller frihet ifrån sexualiserat våld. Det borde du begripa, Qarlsson, eftersom det är så självklart och grundläggande.

Qarlsson har antingen missförstått hur man ska tolka statistik. Eller så har hon bara gjort en obegripligt vig tankevurpa. Eller så vet hon så lite om sexualiserat våld som jag under en tid misstänkt. Om Qarlsson menade att unga män först engagerar sig politiskt när det börjar brännas under deras egna arslen, så har hon förstås rätt i det. Men så fungerar det för i princip alla människor i alla politiska frågor. Det är därför det är så viktigt att politiker som Qarlsson ser till att börja lyssna på sin omgivning i den verklighet hon lever i. Att anklaga någon för att den i första hand engagerar sig i en fråga som berör denne någons egna privatliv är idiotiskt, och skulle dessutom kunna ha varit populistiskt om det inte hade utstrålat ett sådant löjets skimmer.

Magnus Andersson, Peace, Love and Capitalism, Politikerbloggen, Johan Ingerö, Anna jobbar och bloggar

Relaterat: DN, DN, DN, SvD

Tillfällig tystnad

2009-06-16T04:40:00.006+02:00

Jag har för tillfället en lite tystare period. Fokus är mer på bön och research.

Sitter och digitaliserar gamla kassett -och VHS-band från 80 -och 90-talet innan de vittrar sönder. Intressant. Man ska tydligen både sparka sönder och hoppa på Iron Maiden-skivor, menar församlingsledaren.

Hur som helst: när jag rotade fram mitt gamla HiFi-däck för kassetter så hittade jag även en fullt fungerande CD-spelare i HiFi-format som har bra ljud.

Är det någon av mina läsare som möjligen behöver en CD-spelare men saknar en? Höj en hand, skrik, kommentera eller mejla så kanske det kan ordnas. Inte du som redan har en CD-spelar och vill ha en till alltså, utan du som inte har någon alls. Och behöver en.

Eventuellt finns det en CD-växlare också. Har inte bestämt mig om den än. Föråldrad teknik, men vissa av er vet säkert fortfarande hur man njuter av den. Pontén, till exempel. Eller nä. Där är det nog den gamla söndersparkade vinylen som gäller. Lim?

Just det, en kommentar om varför Pontén häcklas på bloggar och delvis i insändare. Är folk inte väldigt elaka? Nä, folk reagerar som man brukar reagera på mobbare. Man mobbar tillbaka. Tråkigt kanske, men såsom Pontén framställt sig själv i media så framträder han som idiotins legoknekt. Det är lite synd att denne man, även nu i detta inlägg, får mer uppmärksamhet än frågeställningen kring upphovsrättens moraliska validitet. Är det verkligen självklart att upphovsrätten ska gälla i decennier? Nej, givetvis inte. Det är inte ett dugg synd om Pontén, men vi borde diskutera viktiga saker istället för honom. Självdisciplin från och med nu.

IDG (1,2,3), DN, SvD, Aftonbladet, Newsmill, Sugbloggen, Pezster, Fridholm, Piratpartistens blogg

Irriterande Tre

2009-06-10T18:26:00.007+02:00

Okej, jag har lovat mig själv att inte skriva på bloggen när jag är arg, men jag gör ett undantag idag.

Telecombolaget Tre sålde en Nokia ExpressMusic 5800 till mig för några månader sedan. En telefon som jag suktat efter i ett år och som min flickvän kan intyga är något jag passat på att fråga varje mobilsäljare om så fort jag fått syn på dem.

Det första som hände efter att jag äntligen köpt telefonen var att det blev en mycket ful repa på den. Orsaken var att jag frågat Tre om den hade samma repskydd som iPhone, vilket de intygade att den hade. Men icke - den är mer repkänslig till och med, än en vanlig mobil. Så en mjuk knapp gjorde alltså en repa då en iPhone ju till och med tål en nyckelknippa.

Som väl är fanns det en vänlig själ på Tre som litade på mig, förmodligen en som vet hur generösa telefonsäljare kan vara med superlativen, och de tog in den på reparation. Det skulle ta två veckor, men tog fem. Jag fick tillbaka den idag.

Tyvärr hade klanten som reparerade telefonen brutit av en av de fästklämmor i telefonen som håller ihop den. Så den glappar, och hela USB-delen + laddningen sitter löst. Dessutom har de lyckats sabba USB-skyddet på telefonen, vilket bara går genom extremt vårdslös hantering (om ni har en 5800 förstår ni vad jag menar). Detta är väl kanske inte Tre:s fel, eftersom de använder sig av Anovo Nordic AB som reparatör. Om ni klickat på länken, skriv "Anovo" i sökrutan så ser ni ironin i deras slogan nedan.

Hur som helst måste jag snart lämna in telefonen igen. Under reparationstiden förlorade telefonen 700kr i värde. Lånetelefonen går inte att använda till de tilläggstjänster jag har, som kostar 200kr per månad. Nu återstår att se om de tänker kompensera mig för detta...länken till denna bloggpost följer med i mejlet till Tre. Uppdatering följer.

Pelle Hörnmark och Livets Ords högskola

2009-06-08T03:10:00.012+02:00

Som flera av er säkert sett, gick Ulf Ekman likt många kristna ledare hårt åt Högskoleverkets (HV) sågning (1,2), för att inte säga massaker, av en rad kristna lärosäten.

När jag såg Ulfs bloggpost tänkte jag att Högskoleverket snarast spelar honom i händerna. Eftersom Livets Ord har löst högskolefrågan på ett annat sätt än de andra kristna lärosätena, med examen som går via USA, berörs inte de av HV:s krigsförklaring emot kristna lärosäten. Trots att Livets Ords högskolestudenter får problem med att konvertera betyg och ackreditera sig poäng, är det ändå kanske en farbar väg för somliga.

Eller, jo. De berörs. Men på ett mycket positivt sätt. I och med HV:s korkade beteende kommer Livets Ords högskola (LOU) att få desto fler elever. Många kommer nämligen inte välja de sekulära utbildningarna, åtminstone inte många av dem som drivits till utbildning på grund av en personlig kristen tro.

Under söndagens församlingsmöte på Livets Ord framkom det att Claphaminstitutet haft en heldag på Ribbingebäck för att diskutera HV:s dumheter. Livets Ord presenterade en samarbetslösning med övriga högskolor och kyrkor, något som bland annat Pelle Hörnmark blev eld och lågor över enligt Ulf Ekman.

En av bloggarna som varit aktiv i ekumenikdebatten har under några månader pratat om att förespråkarna av det som kommit att kallas för "Den nya ekumeniken" (organisatorisk ekumenik med toppstyrning, för den som inte hängt med i debatten det senaste året) förmodligen successivt haft som mål att få kontroll över och strömlinjeforma de utbildningar som till namnet är evangelikala. Det verkar nu som om detta blir verklighet lite fortare än vad vi andra hade hoppats, tack vare HV.

Utåt sett är alltså Ulf Ekman kritisk till HV:s fadäs, men inombords hoppar han förmodligen av glädje. Nu blir det inte längre staten, utan kanske Livets Ord som får inflytande över utbildningar som exempelvis PTS. Dessutom kanske man kan få verksamheten ifråga att börja gå med vinst, till skillnad emot vad det gjort hittills (enligt Ulf Ekman har LOU kostat 26 miljoner på 12 år). Livets Ord är i behov av en kassako som ger stadigt med mjölk. I skrivande stund säger de nu upp folk för att möta vad de själva kallar svår likviditetsbrist. Men trots att mycket luft ges åt den krisen från Ulf Ekmans håll, tror jag ändå att en eventuell möjlighet att få styra samordningen av konfessionella utbildningar i Sverige gör att hans församlings likviditetsbrist känns som en droppe i havet.

Thomas Österberg skrev för några dagar sedan i sin ledare i tidningen Dagen:

"För kyrkornas del måste det vara självklart att definiera teologi som kristen tro, och att huvudsyftet är att utbilda människor som kan sprida det kristna evangeliet. Det finns självklart en gräns för hur långt samfunden kan anpassa sig.Frågan är om den gränsen är nådd. Ibland talar man om en "honungsfälla" som lockar med det som är "sött", men där den hugade sedan fastnar och inte kommer loss. Frestelsen finns för trossamfunden att anpassa sig till döds för att få del av sötman."

Jag kan inte annat än att hålla med. Kyrkorna har anpassat sig på en rad områden för att få del av sötman, vare sig det gällt universitetspoäng eller föreningsbidrag. Anpassar man sig för mycket urholkar man sin själ och eroderar sin identitet tills den upphör att existera. Kommer risken för detta blir mindre i ett joint-venture med LOU än med HV? Jag vet inte, men jag tror att svaret på frågan ligger i om man kommer hålla samarbetet på nivån att utbyta information med Livets Ord, dvs ta emot hjälp för att upprätta separata och egna kanaler för liknande lösningar som LOU valt, eller om man istället väljer att luta sig tillbaka och förlita sig på samordning via LOU. Det sistnämnda valet vore katastrof för utbudet i Sverige, gissar jag.

Frågan jag skulle ställa mig om jag var Pelle Hörnmark är om det kanske istället är bättre att återgå till lekmannautbildningar, utan vare sig hjälp eller stöd av staten. Det tror jag skulle orsaka att människor som verkligen brinner för sitt kall i vilket de behöver teologiska kunskaper, skulle söka sig till utbildningarna. Karriärister, om sådana nu existerar på konfessionella utbildningar, skulle vi bli kvitt. Hur mycket är universitetspoäng egentligen värda när det handlar om att sprida Guds rike? Pelle, tänk på detta: där Livets Ord tidigare skaffat sig inflytande har de sedan aldrig släppt den, med undantag för nödsäljningen av radiostationen under den förra svåra likviditetsbristen. Tänk efter både en och två gånger. Detta säger jag eftersom jag fortfarande hoppas på att Hörnmark inte är med aktivt om att verka för en forcerad ekumenik.

Källa: Församlingsmedlem som transkriberat församlingsmötet men som vill vara anonym

Dagen (1,2 3,4,5,6,7,8,9)
DN (1,2)
GP
Michaels blogg
Aletheia

Min flickväns son....

2009-06-08T01:04:00.006+02:00

...är jag stolt över. Han sprang ruskigt fort idag. Jag har kollat upp tiderna, och Livets Ords Kristna Skola har väldigt bra tider för pojkar 10/11 år. Faktum är att vinnaren på skol-SM vissa år fått sämre tid, om man ska tro webben.

Film: Stolt mamma Ulrika Oskarsson

7.44 sprang Natte 2000 meter på. Han blev trea, förra året tvåa på 8.01. Jag kan säga såhär: om jag hade ett lejon efter mig och min eviga frälsning hängde på att jag vann loppet, så skulle jag inte komma under 9 minuter (eller 11, förmodligen...).

Lite senare var det församlingsmöte. Där sades en hel del intressant. Jag återkommer imorgon om vad som avhandlades där.

Pirater är inte bara Pirater

2009-06-06T19:00:00.003+02:00

Jag tänker rösta på Piratpartiet.

Jag tycker att historien visat att en hopblandning mellan religion och politik alltid går åt skogen, så jag ska inte försöka motivera detta med något religiöst argument trots att detta är en blogg som inspireras av kristendomen. Jo en sak ska jag säga: att någon kallar sig kristen betyder inte att dennes värderingar har något med bibeln att göra. Låt inte lura dig.

Men däremot tycker jag att demokrati är något som det är värt att kämpa för. I Sverige har vi haft demokrati sedan 1919, ett årtal som jag väljer eftersom både kvinnor och män från detta år hade lika rösträtt.

Piratpartiet är liksom alla andra nystartade partier, ett enfrågeparti. Eller för att förtydliga, ett parti som valt att ta ställning i olika frågor utifrån ett specifikt perspektiv. Andra partier har valt t.ex familj eller glesbygd som perspektiv, för att inte tala om miljön. Piratpartiet har valt att sätta integritetsfrågor och yttrandefrihetsfrågor först. Dessutom något som kallas "delad kultur" och "fri kunskap", något som tidigare varit relativt grundläggande för svenska värderingar (bibliotek, subventionerade teatrar, folkuniversitet etc).

Somliga vill reducera Piratpartiet till en samling personer som vill få rätt att stjäla andras immateriella alster. Så är inte fallet. Man kan istället se piratkopieringen som en motreaktion på vissa branschers rofferimentalitet. Såhär säger Piratpartiet:

"Upphovsrätten infördes för att samhället skulle kunna få tillgång till mer kultur. Till den änden gav man upphovsmannen vissa lagstadgade rättigheter som balanserades mot allmänhetens rätt att ta del av kulturen. Idag har vi tappat den balansen. Vi vill ändra upphovsrätten för att återigen uppnå den balansen mellan samhällets behov, upphovsmännens möjlighet att få ersättning och konsumenternas rättigheter. Vi vill att fri spridning utan vinstsyfte av det som upphovsrätten kallar "verk" ska vara laglig. Vi vill bevara de ideella delarna av upphovsrätten som bl.a. reglerar en upphovsmans rätt att bli erkänd som skapare av ett verk och vi vill begränsa den ekonomiska upphovsrätten till en kortare löptid på t.ex. fem år istället för upp till sjuttio år efter upphovsmannens död som det är idag."

Orsaken till att JAG röstar på Piratpartiet är för att de är det enda partiet med en trovärdig politik beträffande integritetsfrågor. Demokratin nedmonteras, och ingen gör något åt det. Utom Piratpartiet. Den som inte tycker att demokratin som fråga är den viktigaste borde egentligen inte gå och rösta.

Dagen (1,2,3,4,5,6,7)
DN (1,2,3,4,5)
Aftonbladet
Oscar Swartz (blogg)
Rickard Falkvinge (blogg)
Pontén leker polis i TV3 Insider (läs även denna blogg om saken)

Livets Ord har ekonomiska problem

2009-05-28T17:09:00.010+02:00

Min flickvän gjorde mig uppmärksam på ett brev hon fått ifrån sin församling. Retoriken känns igen från exempelvis den nu konkursade Karisma Center, även om språket här är mer subtilt manipulativt. Jag kan inte citera exakt hela, men utlämnade delar har inte med de ekonomiska bitarna att göra. Ett extrainsatt församlingsmöte ska hållas på Livets Ord 7/6, där man kan förmoda att retoriken byggs på med mer detaljer. Citaten är ordagranna och författade av Ulf Ekman:

"[...] Sedan november förra året har finanskrisen slagit hårt på många här i Sverige. Vi som församling har också fått vår beskärda del och nu under våren har det gjort vår ekonomi mer ansträngd. Många i församlingen har fått se om sin ekonomi och kanske fått dra ner på saker man kan undvara, för att få det hela att gå ihop. I sådana här tider måste vi uppmuntra varandra och be för varandra. För en del har det varit som den predikan jagfick på nyårsafton om Paulus i stormen. Man har fått kasta saker ur lasten, men besättningen på båen klarade sig [...]"

Exempelvis är Ulf och Birgitta Ekmans hus till salu, för 7,4 miljoner (De flyttar in i ett hus med stora renoveringsbehov, som förhoppningsvis renoveras med hjälp av inköpta tjänster till marknadspris). Om det råkar sammanfalla i tid eller inte är svårt att säga, men om så är fallet blir min kommentar att det är bra; det kanske besparar arbetslösa och ensamstående föräldrar en hel del av bördan. Den 20-a som en ensamstående förälder kanske kan förmå sig att ytterligare ge, motsvarar bara 1/370000-del av den summan.

"[...] När du och jag drar åt svångremmen i vår privatekonomi, blir det lätt att det också drabbar givandet. Där man gav en 100-lapp kanske man ger en 50-lapp. Där man gav en 50-lapp kanske man ger en 20-a. Multiplicera detta med 2000 personer och du förstår att en sådan utveckling kan få allvarliga konsekvenser. Det är lätt att tänka som lärjungarna i Johannes 6. 'Hur skll vi kunna mätta så många? 200 denarer räcker ändå inte och inte 5 kornbröd och 2 fiskar heller.'
Eftersom det lilla som jag har ändå inte räcker, ger jag det inte, utan drar ner på givandet, eftersom jag har så många personliga behov. Utan att vi tänker på det kommer ett sådant agerande att påverka församlingen mer än vad vi anar.
Lärjungarna var frestade till detta men trots denna pessimism gav de ändå, genom pojken, det som de kunde ge till Jesus och han tog emot det och gjorde ett stort mirakel med det. Jag tror att Jesus utmanar oss att göra på samma sätt. Pojken kunde lätt ha tänkt 'Det lilla som jag har räcker ändå inte, så jag behåller det själv', men han gjorde inte det. Låt oss göra på samma sätt som pojken![...]"

Om min flickvän, som valt att i enlighet med Livets Ords familjeideal enbart jobba 75% för att kunna umgås med sin son, ger en extra "20-a", så blir det min 20-a hon ger. Hon har inte ett öre mer att ge än det hon ger. Hennes taxerade inkomst är en femtedel av Ulf och Birgittas (skatteår 2006), och säkerligen även en del andra pastorspars dito. Att Livets Ords ekonomi skulle påverkas negativt en tid efter att vårdnadsbidraget infördes var något åtminstone jag skrev om redan för två år sedan, och även har sagt till en person i Livets Ords styrelse. De som är hemma med vårdnadsbidrag har inte några pengar till extravagant givande. Och de bör inte straffas med dåligt samvete för att de i och med emottagande av vårdnadsbidrag följer församlingens vision för familjen. Nu kanske Livets Ords märkliga förändring av lära och praxis har gjort att de tappat medlemmar och att det därför inte går att skylla detta på vårdnadsbidraget - men i någon mån har det helt säkert påverkat.

"[...]Vi står idag inför vår församlings sommarperiod som alltid är ekonomiskt utmanande för oss, speciellt i kristider. Vi behöver flera stora ekonomiska under för att komma igenom denna svacka. Varken du eller jag har individuellt vad som behövs. Det räcker inte. Men om vi inte drar ner på det som tillhör Herren, om vi inte håller tillbaka vår säd utan sår även i tider av torka - då kommer vi att få skörda även i dessa bistrare tider. Vår församling har ett stort och välsignat arbete både hemma och på missionsfälten. Tillsammans med alla de andra pastorerna i församlingen och med dem som hanterar församlingens ekonomi, ber vi att alla i vår underbara församling ska känna sitt personliga ansvar för det som är vår gemensamma ekonomi.
Profeten Habackuk gick igenom sådana tider då allt verkade slå fel, men i allt detta ville han ändå jubla inför Herren och glädja sig i sin frälsnings Gud. Låt oss också göra det! Jag känner att jag skall sända med Hab. 3:17-19 till dig som just nu är nedtryckt av ekonomiska ördor och utmaningar. Herre skall ta dig igenom! Och med dina böner och offer ska vi som församling också ta oss igenom[...]"

I Habackuk 3:17-19 står det: "Fikonträdet blomstar inte mer, och vinstocken ger ingen skörd. Olivträdets frukt slår fel, och fälten ger ingen föda. Fåren rycks bort ur fållorna, och ingen boskap finns i stallen. Men jag vill ljubla i Herren och glädja mig i min frälsnings Gud. Herren, HERREN är min starkhet. Han gör mina fötter som hjortens, och låter mig gå fram över mina höjder."

Jag förstår att ekonomin påverkas av att "fåren rycks bort ifrån fållorna", men jag tycker att det är direkt FEL att skicka ett sånt här brev just när det är akut kris. Det är manipulativt och efter överkänsliga samveten tvingande. Man bör prata om ekonomi när det är välgång och bankvalven flödar över. Just detta misstag är det många församlingar som gör, men frukten av sånt här tal blir att människor ger pengar utifrån köttslighet (mänskligt dåligt samvete) istället för att förmå höra vad Herren säger till dem att ge. Så skedde i Karisma Center, så skedde förut i Stockholm Vineyard (men de omvände sig), och så verkar ske nu på Livets Ord.

Dagen