"Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara"
Jag har läst i Matteus nu på förmiddagen och kommit att tänka på att vi kan ha samma sätt att tänka som Judas Iskariot utan att inse det.
Varför slängde Judas sina trettio silvermynt? Jo, han förstod att Jesus hade blivit dömd! Han fattade kanske inte att Jesus skulle bli det.
Tanken slog mig när jag läste detta, att Judas kanske tänkte att han gjorde Jesus en tjänst genom att förråda honom och att det var en del i Guds plan att Jesus på detta sätt skulle bevisas vara Messias inför Stora Rådet.
Att han samtidigt skulle tjäna pengar på evangelium var bara en bonus. Han hade inte lyssnat när Jesus sa:
"Kroppens lampa är ögat. Om ditt öga är ogrumlat får hela din kropp ljus, men om ditt öga är fördärvat blir det mörkt i hela din kropp. Om nu ljuset inom dig är mörker, hur djupt blir då inte mörkret. Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon"
När han såg att Jesus blivit dömd till döden blev han förtvivlad. Jag vet inte om han då försökte göra död botgöring genom att lämna tillbaka pengarna och ta sitt liv då han förstod att han förtjänade döden, eller om han bara tappade förståndet. Men Jesus krävde inte sådan botgöring! Sånt är människors tankar.
Kefas grät bittert efter att ha förrått sin tro. Men istället för att kräva av Kefas att han skulle göra bot för sin förnekelse frågade Jesus bara: "Kefas, älskar du mig?"
torsdagen den 21:e juli 2011
Judas, Kefas, pengar, falsk bot eller nåd
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

