SvD förnekar sig inte

Som vanligt måste det komma en syrlig och okunnig kommentar från SvD, så fort något med anknytning till genusvetenskap presenterats. Orden kommer denna gång, liksom oftast, från ledarskribenten Maria Abrahamsson. Och som vanligt utstrålar orden lika mycket självtillräcklighet som okunnighet, beträffande det genusvetenskapliga fältet.



Denna gång tänker jag bara kommentera ett enda av raden sakfel i ledarbloggen. Abrahamsson skriver:
"[...] genusforskningen har en tung ideologisk slagsida med tydliga kopplingar till socialdemokrati och radikalfeminism. Själv tycker jag att det rent ut sagt är för jäkligt att kvasivetenskapliga rön och påstått självförklarande begrepp som könsmaktsordning ska fortsätta att ligga till grund för den svenska jämställdhetspolitiken."

Helt riktigt konstaterar Abrahamsson att genusforskningen har kopplingar till feminismen. Men hon visar hur bedrövligt opåläst hon är när hon säger "radikalfeminismen". Sedan ganska lång tid tillbaka, åtminstone ett decennium, är det postmodern feminism som influerat genusforskningen. Av de genusforskare som är feminister är det nästan ingen som är radikalfeminist idag. För den som saknar specialintresse gällande genus kanske benämningarna låter snarlika, men för att göra en jämförelse så är det som att jämföra en kamel med en bil, snarare än att jämföra en Saab med en Volvo. Det finns ganska få likheter mellan dessa två teoribildningar.

Min poäng är här inte att prata genusvetenskapligt finlir. Min poäng är att påpeka Maria Abrahamssons ganska kompletta okunnighet på området. Gång på gång får man se henne sitta och uttala sig om både feminism å ena sidan, och genusvetenskap å andra sidan, utan att förmodligen ens ha läst något väsentligt om vare sig det ena eller det andra. Och hur kan jag påstå att hon inte läst? Jo, för att jag kan se att hon är en intelligent människa, och därför skulle hon komma med relevant relaterad kritik om hon läst på, istället för retorisk okunnig smörja som hon alltsedan några år tillbaka åter och åter igen upprepat i media. Hon skulle, om hon läst på, inte blanda ihop de grundläggande begreppen, och även sannolikt hittat relevant kritik (som givetvis går att rikta emot alla politiska teorier såväl som vetenskapsfält).

Hennes räddning, som gör att hon kan fortsätta att rapa upp sin smörja i SvD, är förmodligen att hon trots allt är den på dagstidningen ifråga som kan mest om feminism och genusvetenskap där. Och det är ju ganska sorgligt.

I Sverige kommer mycket av feminismen ifrån vänster, och avfärdas därför kategoriskt som vänstersmörja av dem som tror att allt som är gott kommer ifrån höger. Nå, jag som framför denna kritik här kommer sannerligen inte ifrån vänster. Oavsett om man är vänster, eller som jag liberal, måste man reagera när en ledarskribent från en inflytelserik dagstidning skriver en radda egna påhitt och allt som oftast presenterar det som fakta eller självklarheter.

Läs gärna en artikel om det hon kommenterar från ett mer sakligt håll i DN.