Om att synas i virvelvinden

I en intressant artikel i SvD * säger en av Bonniers förläggare, Åsa Selling:

"Kanske handlar haussen kring för­fattaryrket om en önskan att ”göra avtryck”, att försöka synas i dagens informationsmyller. Eller så vittnar den egentligen om människans önskan att faktiskt få vara i fred med sina tankar. Många av de nya namn som lyfts fram i förlagens kataloger är redan kända för allmänheten, som Agneta Sjödin eller Thomas Bodström. Förstås hoppas förlagen på att kändisfaktorn också ska leda till ökade försäljningssiffror, något som Bondeson menar även gäller kultureliten när de ska förpacka sina historier i bokform."

Och det är just så. Vi människor väljer dem vi har omkring oss. Oavsett om det är i den manliga +55-styrelsen som ska rekrytera, om det är på krogen klockan fem i tre, eller om vi ska läsa en bok.

Nå, alla gör inte så. Men tillräckligt många för att det ofta ska vara mer relevant att göra sig synlig och tillgänglig för rätt personer, än att anstränga sig riktigt länge för att göra någonting bra. Det tycker jag är lite tråkigt. Ännu mer trist tycker jag det är att trenden för detta snarare verkar vara uppåtgående än motsatsen.

Därmed inte sagt att man inte kan BÅDE göra sig tillgänglig, bli kändis, OCH göra någonting riktigt bra. Det finns många exempel på folk som lyckats med allt detta, och belönats rikligen för det. Det är bara så att jag önskar att nit, kvalitet och långsiktig målmedvetenhet gällande sakfrågan (skrivandet) borde belönas lite bättre, relativt belöningen för att snyggt fäkta de sociala armbågarna.

* Läs mer