Jag har i ett tidigare inlägg ifrågasatt om det verkligen är kyrkans uppgift att ta hand om de döda, hålla begravningar och dyligt. Det är visserligen en del i den kyrkliga traditionen på en hel del platser i världen, precis som det är i samfundet Svenska Kyrkan.
Nu JO-anmäls Svenska Kyrkan för att den av anmälaren inte ansetts gjort tillräckligt för att utreda händelsen med kistkrossningen. Min gissning är att JO lägger ner utredningen eller lämnar den utan åtgärd, men ändå...är det verkligen JO:s uppgift att utreda om ett kristet samfund agerat för att bibehålla en hög nivå av värdighet och respekt?
Ja, kanske är det det. Kanske, om nu Svenska Kyrkan tagit på sig en uppgift som den från början aldrig borde ha haft. Men detta börjar bli löjligt.
Jag förstår ilskan, och i mitt andra blogginlägg om kistkrossningen berör jag även detta.
tisdagen den 20:e maj 2008
Detta börjar bli löjligt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
1 kommentar:
Jag tycker det är rätt bra med kyrkogårdarna måste jag säga. Hade svårt med dem ett tag, men det har vänt. Vid ingången kan det ibland stå en gamma skylt som påminner om att platsen är att se som en Guds åker, de dödas vilorum. I bakgrunden ligger orden om att bli sådd förgänglig för att uppstå i härlighet i Kristus. Det är den gamla synen på livet som helhet - att ligga nära kyrkan, vänd åt öster, för att få vara med när Kristus kommer tillbaka.
Detta har varit väldigt värdefullt att börja använda vid begravningarna. Människor tror att det är sorgens och tomhetens plats, men det är ju liv och uppståndelse vi blir påminda om på kyrkogården.
Visst är det även här, precis som i den andra frågan vi skriver om ibland, svårt med samverkan med samhället. Vem är det som ska sätta agendan för vad?
Jag är glad så länge jag får predika evangeliets hopp vid begravningarna i alla fall!!!
/Markus
Skicka en kommentar